Förbättrad inlärningsmiljö för barn med autism
De flesta barn med autism är integrerade i förskolans ordinarie verksamhet. För att förbättra inlärningsmiljön för dem behövs både kunskap och organisatoriska förutsättningar. Petra Linnsand, leg. psykolog, förskollärare och med.dr, har forskat på små barn med autism i en multietnisk population, och om hur man i förskolan kan arbeta med barn med autism i samverkan med föräldrar och sjukvård.
Petra Linnsand, berätta lite om dig själv! Vem är du?
– Jag arbetar med utredning och insatser för små barn med autism i en av Göteborgs mest immigranttäta och socioekonomiskt utsatta stadsdelar.
Petra Linnsands avhandling, som lades fram i december 2023 vid Göteborgs universitet, handlar om små barn med autism i en multietnisk population.
– Det finns en ökad förekomst av autism bland barn till utlandsfödda föräldrar, och problem med nutrition hos barn med autism. Min forskning handlar också om hur man i förskolan kan arbeta med barn med autism i samverkan med föräldrar och sjukvård.
Berätta om din forskning!
– I min senaste studie har vi undersökt förskolepersonals erfarenheter av implementeringen av ett program för små barn med autism baserat på behandlingsmodellen Early Start Denver Model (ESDM). Vi har intervjuat pedagoger, specialpedagoger och rektorer om deras upplevelse av programmet och hur det fungerat inom ramen för förskolans verksamhet.
– ESDM är en behandlingsmodell för de yngsta barnen med autism. Den tillhör de naturalistiska behandlingsmodellerna där insatserna sker i barnens dagliga interaktioner i dess naturliga miljö, såsom hemmet och förskolan.
I programmet har föräldrar och pedagoger varannan vecka träffat en ESDM-terapeut och tillsammans har de formulerat en målsättning vad barnet ska uppnå under en tremånadsperiod.
– Det kan till exempel vara att börja använda pekning, att medverka i sång och ramsor eller att leka ändamålsenligt med småbarnsleksaker tillsammans med kompisar. Under nätverksmötena har föräldrar och pedagog fått guidning i hur de kan arbeta med målen i de dagliga aktiviteterna, exempelvis i leken, under utevistelsen eller när de klär på barnet.
Vad säger forskningsresultaten?
– Förskolepersonalen upplevde att implementeringen av interventionsprogrammet baserad på ESDM bidrog till en förbättrad inlärningsmiljö för barnen med autism och även de andra barnen. Vidare fick pedagogerna en ökad kunskap om barn med autism och hur de kunde skapa samspelstillfällen samt en förbättrad samverkan med föräldrarna.
Petra Linnsand berättar att pedagogerna också skrev att strategierna i ESDM var möjliga att applicera i förskolans vardag och att sättet att se på barns utveckling och inlärning inom ESDM stämde väl överens med förskolans synsätt och läroplan.
– Det lekorienterade arbetssättet med fokus på barnets relationer, kommunikation och lek är centrala både i ESDM och i förskolan. Även i internationell forskning har det framkommit liknande erfarenheter.
Vilken nytta har de som arbetar i förskolan i Sverige av just dina forskningsresultat?
– De flesta barn med autism är integrerade i förskolans ordinarie verksamhet. Enligt förskolans läroplan ska alla barn erbjudas en likvärdig utbildning och förskolan ska främja alla barns lärande och utveckling. Samtidigt vet vi att både kunskapen om barn med utvecklingsneurologiska svårigheter och hur förskolan möter och tillgodoser deras behov av stöd varierar.
– Även om vi måste vara försiktiga, när vi drar våra slutsatser så verkar interventionsprogrammet baserat på ESDM vara möjligt att arbeta med inom förskolans verksamhet. Det stämmer också väl överens med vår kliniska erfarenhet, då vi under snart tio års tid samverkat med förskolan avseende de yngsta barnen med autism.
– I den här studien lyfter vi fram faktorer som är viktiga för implementering av interventionsprogrammet baserat på ESDM i förskolan. Vi talar bland annat om organisatoriska förutsättningar, såsom rektorns roll, samverkan med sjukvården och pedagogernas kunskap och kompetens som viktiga faktorer. Vi lyfter vidare vikten av att använda en evidensbaserad behandlingsmodell som är möjlig att använda i förskolan.
– Tidigare forskning har visat att andra mer intensiva interventionsmodeller, såsom Intensiv beteendeterapi, har varit svåra att omsätta i förskolans vardag och att sättet att se på barns utveckling och inlärning skiljer sig från förskolans synsätt. Det har gjort att samverkan mellan förskola och sjukvården har försvårats och ibland inte alls kommit till stånd.
Har du fortsatt med ditt avhandlingsämne?
– Ja, nu håller vi på att sammanställa data från intervjuer med föräldrar som har barn med autism och som också medverkade i interventionsprogrammet baserat på ESDM. I den studien vill vi ta reda på vad föräldrarna tycker om interventionsprogrammet och samverkan med förskolan. Förhoppningen är att publicera studien under 2024.
Vad är det roligaste med forskaryrket?
– Jag är både kliniskt verksam och arbetar med forskning. Att få möjlighet att förena klinisk verksamhet med forskning är otroligt givande. Det är ett omväxlande arbete där jag får möjlighet att möta barnen, deras föräldrar och pedagoger både som kliniker och forskare.
Vad jobbar du med när du inte forskar?
– Jag arbetar som psykolog i ett småbarnsteam där vi utreder och arbetar med insatser för barn upp till tre år med utvecklingsneurologiska svårigheter. Jag är certifierad ESDM-terapeut, så jag träffar barnen, deras föräldrar och pedagoger i nätverksarbete. Vidare arbetar jag med utbildningar riktade till både föräldrar och förskola. Bland annat har vi en utbildning som vi riktar till pedagoger som arbetar med de yngre barnen i vårt område. Syftet med utbildningen att öka kunskapen hos pedagogerna avseende lek, samspel och kommunikation hos de yngre förskolebarnen och hur pedagogerna kan stödja barnen i utvecklingen av dessa färdigheter.
Vad gör du på fritiden?
– På fritiden umgås jag helst med min familj och mina vänner. Nu när våren kommer är jag gärna ute i trädgården och hösten tillbringar jag gärna i svampskogen.
Petra Linnsands avhandling
Artiklar med Petra Linnsand som medförfattare
Linnsand, P., Gillberg, C., Nilses, Å., Hagberg, B. & Nygren, G. (2020). A high prevalence of autism spectrum disorder in preschool children in an immigrant, multiethnic population in Sweden: Challenges for health care.
Journal of Autism and Developmental Disorders, 51(2), 538–549.
Nygren, G., Linnsand, P., Hermansson, J., Dinkler, L., Johansson, M. & Gillberg, C. (2021). Feeding problems including avoidant restrictive food intake disorder in young children with autism spectrum disorder in a multiethnic population. Frontiers in Pediatrics, 9:780680.
Linnsand, P., Hermansson, J., Gillberg, C., Nygren, G. (2023). A deasibility atudy of a new instrument for detection of autism signs in preschool settings: Psychometric properties of the joint attention observation schedule preschool (JA-OBS preschool). Frontiers in Child and Adolescent Psychiatry, 1:1061451.
Nilses, Å., Jingrot, M., Linnsand, P., Gillberg, C. & Nygren, G. (2019). Experiences of immigrant parents in Sweden participating in a community assessment and intervention program for preschool children with autism. Neuropsychiatric disease and treatment, Dec 6:15:3397–3410.
Linnsand, P., Nygren, G., Hermansson, J., Gillberg, C. & Carlsson, E. (kommande). Intervention in autism based on early start Denver model in a multiethnic immigrant setting: Experiences of preschool staff involved in its implementation. Publiceras under våren 2024.
Artikelfoto: Shutterstock
