Byta avdelning – trygga övergångar

Att byta avdelning är en viktig övergång som kan vara påfrestande för många barn. Barnen kan känna rädsla för det okända, sakna sina tidigare omsorgspersoner och ha svårt att förstå vad som förväntas i den nya miljön. I den här artikeln får du en checklista som stöd i arbetet med att skapa trygga övergångar mellan avdelningar.

Artikeln är en favorit i repris ur Förskoleforums stora artikelsamling. Den publicerades ursprungligen 2022-12-20.

Behöver uppmärksammas mer

Vi lyfter ofta introduktionen till förskolan som en betydelsefull övergång för barn, och likaså övergången från förskola till förskoleklass. De övergångar som sker där emellan – mellan olika avdelningar – brukar däremot inte ges lika mycket uppmärksamhet.

De allra flesta barn byter avdelning någon gång under sin tid i förskolan. Tidigare har det nog varit vanligast att gå från yngre- till äldrebarnsavdelning, men enligt min erfarenhet byter en del barn numera avdelning så ofta som en gång om året.

Jag upplever ofta att övergångarna mellan avdelningar inte ges något direkt utrymme, utan många gånger ses som en inbyggd del i verksamheten. Samtidigt kan även denna övergång vara en känslomässig påfrestning för barnet, med relationer som förändras. Det kan vara olika lätt eller svårt för olika barn, men för de allra flesta är det en övergång som man behöver ta hänsyn till.

Övergångar kan vara utvecklande

Brooker (2008) lyfter att tidiga övergångar kan få effekter på både kort och lång sikt. Det handlar både om den första starten i förskolan och om övergångar som sker senare mellan avdelningar.

En lyckad övergång skapar möjligheter till utveckling även om situationen upplevs som krävande. Barnet upplever sig klara av förändringen och får därmed vidgade vyer.

För att övergången ska bli positiv behöver barnet uppleva att de nya utmaningarna och kraven som följer med är rimliga utifrån ålder och förmåga. Det behöver finnas bra förutsättningar runtomkring, med förberedelse, lyhörda vuxna som stöttar barnet och samarbetar med varandra, tydliga rutiner, bra samverkan med föräldrar och utrymme för barnet att ta in det nya i lagom takt.

Övergångar kan vara belastande

Samtidigt kan en övergång vara belastande när den upplevs som svår. När yngre barn behöver hantera påfrestningar alltför mycket på egen hand riskerar de att bli mindre kompetenta och motståndskraftiga i mötet med exempelvis nya övergångar och senare påfrestningar i livet (O’Connor, 2018).

Stora studier visar att mellan fem och tio procent av barn har så negativa erfarenheter i samband med övergångar i skola och förskola att de löper risk att utveckla stora svårigheter under den kommande skoltiden.

Det som ofta utgör det negativa i övergången är att barnet inte får möjlighet att utveckla goda relationer i den nya kontexten. Barnet hamnar då i ett utsatt läge.

Svåra känslor i samband med en övergång kan bestå i rädsla för det okända, att barnet saknar sina tidigare omsorgspersoner i förskolan och att det är svårt för barnet att greppa vad som förväntas i den nya miljön. Detta kan försvåra och begränsa förutsättningarna för lek och lärande liksom barnets välbefinnande över tid (Brooker, 2008).

Vilken roll får jag på den nya avdelningen?

En annan aspekt när ett barn byter avdelning är vilken roll barnet får på den nya avdelningen och hur krav och förväntningar på barnets identitet förändras i det nya sammanhanget.

I en studie intervjuades pedagoger om övergången från en yngre- till en äldrebarnsavdelning. Det visade sig att det fanns olika förväntningar och så kallade ”dolda läroplaner” på respektive avdelning vilket medförde att förväntningarna på barnen och deras identiteter förändrades i samband med övergången. Barn som varit ”mästare” på yngrebarnsavdelningen blev plötsligt ”noviser” på äldrebarnsavdelningen (Merry, 2007).

Även om det är en naturlig del av livet att lära sig att ta olika roller, är det viktigt att vi i förskolan stöttar barnen i förändringen där de behöver lära sig att avkoda den nya sociala världen. Vi behöver främja en positiv identitetsutveckling och ge barnen känslan av att förväntningarna som ställs i den nya sociala världen är rimliga att klara av.

Övergången måste få ta sin tid

I samband med att ett barn byter avdelning, kanske vanligtvis efter sommaren, behöver ett introduktions- och avslutningsarbete ske parallellt för barnet. Introduktion till den nya avdelningen och de nya pedagogerna, och avslutning från det barnet lämnar – kompisar, vuxna och själva miljön.

Detta arbete behöver påbörjas i god tid innan övergången ska ske. En del förskolor arbetar väldigt medvetet med sådan introduktion och avslutning, medan andra verksamheter låter övergången ske utan någon direkt uppmärksamhet.

Behovet av trygga vuxna kvarstår

I boken Se barnet inifrån beskrivs att även barn över tre år har behov av anknytningspersoner och att förskolan behöver ta detta i beaktande vid övergången mellan yngre- och äldrebarnsavdelning (Brandtztæg, Torsteinson & Øiestad, 2016).

Författarna menar att även om barn mellan tre och sex år har lättare att knyta an till flera vuxna än vad yngre barn har, så är det betydelsefullt att förskolan ägnar tid åt övergången, till exempel genom att låta barnet gradvis få lära känna en vuxen på den nya avdelningen.

Den praxis jag upplever vid övergångar i svensk förskola ser dock ofta annorlunda ut. Att ha goda relationer till de vuxna omsorgspersoner man möter till exempel i förskolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för barn. Att bygga dessa relationer behöver därför ges tid, både före och efter att övergången till den nya avdelningen sker.

Viktigt med föräldrasamverkan

Föräldrars kunskap och samtal om förskolan liksom deras stöd och deltagande i verksamheten påverkar hur övergången blir (Corsaro, Molianri & Brown, 2002). Vid avdelningsbyte är det värdefullt att även föräldrarna får möjlighet att tillbringa lite tid på den nya avdelningen tillsammans med sitt barn (Brandtztæg, Torsteinson & Øiestad, 2016).

Just detta är ett område som jag tror att vi hade kunnat utveckla i förskolan. Exempelvis skulle man i arbetslaget kunna diskutera hur man pratar med föräldrar om övergångar mellan avdelningar.

Vidare skulle man kunna prata med föräldrar om barns behov vid övergången och ställa frågor till föräldrar om hur deras barn reagerar i samband med övergången. Man skulle också kunna prata om hur man bjuder in nya föräldrar och bygger relationer med dem.

Ta hjälp av en checklista

En checklista kan vara ett bra stöd i arbetet med att skapa trygga övergångar mellan avdelningar. Med en checklista minskar risken att man missar sådant som har betydelse i samband med övergången, och den hjälper till att hålla fokus så att övergången kan fungera väl för alla som berörs – barn såväl som vuxna.

Till din hjälp har jag därför tagit fram en mall som du kan använda. Ladda ned den här i artikeln, och titta på filmen för att få tips om hur ni kan arbeta med den.

Film: Övergång till ny avdelning

Referenser

Brandtzæg, I., Torsteinson, S. & Øiestad, G. (2016). Se barnet inifrån: att arbeta med anknytning i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.

Brooker, L. (2008). Supporting transitions in the early years. Berkshire: Open University Press.

Corsaro, W.A., Molianri, L. & Rosier Brown, K. (2002). Zena and Carlotta: Transition Narratives and Early Education in the United States and Italy. Human Development, 45, 323–348.

Merry R. (2007). The contsruction of different identities within an early childhood center; a case study in A.W. Dunlop & H. Fabian (red.), Informing transitions in the early years: Research, Policy and Practice. Maidenhead: McGraw-Hill/Open University Press.

O’Connor, A. (2018). Understanding transitions in the early years. London: Routledge.

---

Artikelfoto: Shutterstock.com