Lärplattor – ett stöd i förskolans språkarbete
I förskolans vardag blir digitala verktyg ett allt vanligare inslag. Men hur kan vi arbeta med dessa på ett sätt som är gynnsamt för barns språkutveckling?
I läroplanen för förskolan (Lpfö 18) läser vi att:
förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa.
Vi läser också att förskolläraren ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande. Hur vi ska läsa dessa skrivelser är inte helt enkelt och tolkningarna är många och varierande. Betyder det att barnen ska ha tillgång till inlästa böcker? Ska de jobba med appar där man kan bygga berättelser? Eller ska de få se film? Vilken slags film? Med hjälp av vilket verktyg?
Tolkningen av digitaliseringen av förskolan är idag väldigt varierad samtidigt som det är något vi behöver förhålla oss till här och nu. I min funktion att stödja förskolors språkfrämjande arbete får jag många frågor om hur man kan, ska och bör använda digitala verktyg (och då framför allt digitala lärplattor) för att främja barns språkutveckling och jag hoppas att denna text ska kunna reda ut några frågetecken.
Det är i mötet med andra som magin uppstår
En skärm, platta eller musikspelare kan lika lite som en bok ersätta det mänskliga mötet i språkinlärningen. Det är genom samspelet med andra som språket provas, utvecklas och anpassas. Det är i kommunikationen med andra som språket får möjlighet att blomma och det är genom kommunikationstillfällen med andra som barnen lägger språkets byggstenar på hög.
Att kunna berätta om tankar och känslor, att ta del av information, att kunna fråga, lära in och lära ut är alla kommunikativa färdigheter som kräver en god språklig förmåga. För att språket ska kunna utvecklas och bli något funktionellt för varje barn behöver barnet få möjlighet att samspela kring det upplevda, att få prova ord det lärt sig i olika sammanhang osv.
För att digitala lärplattor ska bli något användbart i förskolans språkfrämjande arbete behöver de användas i samspel med andra. Som vuxen är du modell för hur barn kan prata om vad de ser på skärmen och vad de tänker om detta.
Det är därför av stor vikt att du finns med som en aktiv vuxen i leken eller aktiviteterna där ni använder lärplattan. Visst kan ett barn se ett filmklipp eller lyssna på en bok som både är intressant och lärorik, men det behöver ske ett utbyte av tankar med någon annan för att detta sedan ska leda till en språkligt och kommunikativt lärande.
Hur kan man göra i praktiken?
Planera för vilket digitalt verktyg du vill använda och syftet med detta, utifrån förskolans läroplan. Därefter funderar du över hur du som vuxen kan vara modell och förebild i din egen språkanvändning och inbjuda till samspel. Du kan t.ex. svara på något barnen kommunicerar genom att sätta ord på det. Kanske skrattar barnen till när det händer något roligt? Då kan du som vuxen till exempel säga ”oj, vad roligt det var när Kalle hoppade” eller ”Jag ser att du tycker att det är roligt.”
Du kan också pausa i aktiviteten/filmen eller det som händer i appen för att prata om vad som precis hänt eller för att barnen ska kunna få möjlighet att visa om de vill fortsätta med aktiviteten. Var vaksam på när barnen kommunicerar något med ord, gester eller minspel. Då kan du fånga upp det och utforska vad reaktionen handlar om genom att berätta om hur du själv känner eller ställa en öppen fråga till gruppen.
Tänk på placeringen. Om ni t.ex. använder en digital lärplatta, hur kan ni sitta så att alla kan se plattan, men så ni samtidigt kan se varandra och få ögonkontakt? Om ni projicerar en bild eller film på väggen, hur kan ni sitta så att ni både ser väggen och varandra? Kanske är det enklare att sitta så att alla är vända mot det projicerade. Då behöver du i stället fundera över hur du följer upp det ni sett genom samtal i gruppen efteråt.
Glöm inte att förbereda. Behövs det någon rekvisita för att följa upp det ni sett/arbetat med? Behöver du förbereda några frågor att börja prata utifrån? Kan ni använda det ni sett i en skapandeaktivitet där du samtidigt kan samspela och prata med barnen om det upplevda?
Pedagogens avgörande funktion
Det är hur du som vuxen använder digitala verktyg tillsammans med barnen som kommer vara avgörande för om användningen blir en språkutvecklande aktivitet. Verktyget ska vara ett komplement och ett arbetsredskap utan att för den sakens skull ersätta befintliga arbetssätt. Samspelet med andra, tillsammans med att du är språklig förebild, är det som skapar möjligheter till lärande.
Det digitala verktyget är just ett verktyg för detta och kan aldrig ersätta dig som vuxen. Däremot kan digitala verktyg många gånger skapa motivation och intresse hos barnen och kan vara något att utgå från i ert samspel. En pedagogisk app är bara språkstimulerande om barnen får möjlighet att samspela med andra och får vuxna förebilder i användningen. Om om detta kriterium uppfylls är det många gånger både roligt och utvecklande, både för barn och vuxen, att ta hjälp av digitala verktyg i arbetet.
Läs mer
Center on the Developing Child, Harvard University Key Concepts, Serve and Return
Sundqvist A, Koch F-S, Thorberg U B, Barr R, Heimann M. 2021. Growing Up in a Digital World – Digital Media and the Association With the Child´s Language Development at Two Years of Age. Front. Psychol., 18 March 2021 Sec. Developmental Psychology https://doi.org/10.3389/fpsyg.2021.569920
Att växa upp i en digital värld, föreläsning på UR samtiden: https://urplay.se/program/209420-ur-samtiden-popularvetenskapliga-veckan-att-vaxa-upp-i-en-digital-varld
Artikelfoto: Shutterstock.com
