Börja undervisa direkt!
Undervisning är en färdighet som man utvecklar med åren, men det krävs att man prövar, övar och reflekterar över det som händer i undervisningen. Tre grundläggande råd skickar Ann Pihlgren med på vägen och det första handlar om att börja undervisa direkt. (Del 1 av 3).
Undervisning – en färdighet man utvecklar med åren
I över 50 år har jag arbetat som undervisare. Det har tagit ganska lång tid att utveckla mina egna undervisningsfärdigheter som numera består både av egna erfarenheter från undervisning och av kunskaper från min och andras forskning.
I början av min yrkesbana kunde jag verkligen inte allt det jag skriver om nu. Det kan ingen. Undervisning är en färdighet som man utvecklar med åren. Det tar runt tio år att utvecklas till expert, visar forskning (Björklund, 2008). Och då måste man pröva, öva och reflektera över det som händer i undervisningen.
Det stora jobbet måste således göras av dig själv – om du strävar efter att bli en pedagog som ger barnen du möter det allra bästa lärandet.
Första rådet: Börja undervisa direkt!
Tre goda råd skulle jag vilja skicka med dig på vägen, och om du använder dem är det råd som gör stor skillnad i läranderesultatet. Det första rådet skriver jag om i den här artikeln och det handlar om att inte vänta med att undervisa för att barngruppen ska skolas in, eller för att någon i personalgruppen är sjuk, eller för att något annat inträffar. I stället ska du börja undervisa direkt! Nu ska jag förklara varför.
Förskolans uppdrag är undervisning
Förskolans uppdrag har historiskt sett alltid innehållit omsorg, det vill säga att ta hand om barn vars föräldrar arbetar, så att barnen får omvårdnad, trygghet och säkerhet. I den moderna svenska förskolan förenas det här omsorgsuppdraget med ett tydligt undervisningsuppdrag. Barnen har rätt till ett visst lärande under sin tid i förskolan, nämligen det lärande som anges i läroplanen Lpfö 18. Det är ett innehåll som varje barn, som går i förskolans verksamhet, har rätt att få med sig.
Förskolans uppdrag är numera undervisning i förening med god omsorg. Den goda omsorgen är viktig för att barnen ska orka och vilja ta sig an det ofta ansträngande lärande som krävs när man lär sig nya saker. Det är ditt uppdrag som pedagog att se till att omsorgen är god så att barnen lär sig.
Men det räcker inte med att se till att barnen trivs, är trygga och glada. De måste också få del av de kunskaper som läroplanen beskriver.
För att du som pedagog ska kunna förvissa dig om att varje barn verkligen får med sig läroplansinnehållet måste du undervisa. Undervisa är helt enkelt de aktiviteter som du planerar och genomför för att barnen ska lära sig nya kunskaper och färdigheter. Det kan ske på många olika sätt – genom att berätta, låta barnen undersöka och experimentera eller skapa.
Det är undervisningsuppdraget som gör förskolan till en pedagogisk verksamhet, en plats för utveckling och lärande. Utan undervisningsuppdrag blir förskolan endast en plats för barnpassning.
Undervisning och omsorg i förening
Utan undervisning tappar barnen lätt intresset, eftersom de inte erbjuds någon stimulans. Å andra sidan, utan god omsorg som skapar trygghet är det svårt för barnen att lära sig. Båda områdena samverkar således. Det brukar ibland kallas för EDUCARE, undervisning (EDUcation) och omsorg (CARE) i förening.
Omsorgen föregår alltså inte undervisningen, och uttalanden som ”vi kan inte börja undervisa ännu eftersom det är inskolning” eller ”vi väntar med undervisningen tills barnen har blivit trygga med varandra” utgår från ett felaktigt resonemang. Båda företeelserna ska ske samtidigt. De är sammanvävda med varandra.
Barn blir trygga av de rutiner som undervisningen erbjuder, och de stimuleras av och lär känna varandra under undervisningsaktiviteternas utmaningar.
Inskolningen visar vägen
Att inte påbörja undervisningen direkt kan i förlängningen till och med skapa otrygghet, eftersom barnen kan börja experimentera socialt. De kan exempelvis börja reta eller utmana varandra i stället för att rikta sin koncentration på positivt samspel om utveckling och lärande.
Det är samtidigt svårt att lära sig något om man inte känner sig trygg och respekterad, eller om man inte får sina grundläggande behov av närhet och värme tillgodosedda. Under inskolningsperioden är det därför viktigt att personalen skapar trygghet, lär känna barnen och gradvis bygger upp en stark gruppkänsla medan undervisningen pågår. Det innebär att undervisningen under inskolningsperioden behöver planeras särskilt noga och att de tematiska projekt som genomförs då behöver innehålla inslag som både visar barnen på nytt lärande och samtidigt stärker samarbete och känsla av trygghet.
Att börja undervisa direkt när barnet kommer till förskolan är alltså viktigt för att barnet ska förstå att förskolan är en ny och viktig plats i deras liv, en plats som inte försöker ersätta hemmet eller föräldrarna, utan som erbjuder andra spännande utmaningar.
Att börja undervisa direkt är också viktigt av andra skäl. Genom att undervisningen påbörjas direkt får vårdnadshavarna en tydlig bild av förskolans pedagogiska uppdrag och kan också se nyttan och glädjen med att det egna barnet deltar i verksamheten. Undervisningen ger trygghet och struktur åt förskoledagen och påverkar på så sätt tryggheten i gruppen.
Vad tänker barnen?
Det är inte så lätt att veta vad ett- eller tvååringar tänker i sina första möten med förskolan. Kanske blir barnen glada eller ängsliga över allt det nya – nya utmaningar kan både locka och skrämma. Kanske funderar de på vad de har hamnat på för plats och varför de inte längre ska vara hemma med mamma eller pappa.
Om man inte påbörjar undervisningen kan barnen med all rätt undra vad de gör på förskolan. Då reduceras förskolan till en trygg men tråkig förvaringsplats. Att bli förvarad känns inte särskilt roligt eller inspirerande, och barnet kommer med all rätt troligen att undra över när mamma eller pappa kommer och hämtar.
Om barnet i stället upptäcker att förskolan är en trygg men annorlunda plats än hemmet, en plats inriktad på lärande där det utmanas att tänka nya tankar och prova nya saker, kommer också förskolan att vara en intressant plats att vara på. Det kommer att vara en plats som barnet längtar till.
Ställ inte in undervisningen
Av de här skälen är det viktigt att inte ställa in undervisningen, inte ens om det saknas personal. Det är tyvärr ganska vanligt att undervisningen ställs in när någon i personalgruppen blir sjuk eller är hemma för vård av barn, oavsett vad som är planerat – högläsning, samtal, experiment … Det signalerar tyvärr till barnen att lärandet inte är så viktigt, utan att det snarare är ett tidsfördriv.
Det kan vara så att aktiviteter ställs in för att man redan i utgångsläget, vid planeringen, har tänkt på ett felaktigt sätt. Det är oftast bättre att planera för ett arbetslag med en person för lite, eftersom man då i själva verket i de flesta fall får en extra resurs som kan förstärka där det behövs ytterligare en vuxen eller som kan observera eller filma sådant som personalgruppen vill dokumentera och analysera senare.
Om det finns en genomtänkt planering att ta del av, är det också lättare att ta över andras aktiviteter.
Så för att alla barn ska få del av undervisningen och inte gå miste om värdefullt lärande, se till att aktiviteten blir av – oavsett om det är inskolning eller om någon i personalgruppen inte finns på plats.
Hjärtat i förskoleuppdraget
Undervisning och lärande är hjärtat i förskoleuppdraget. Utan undervisning och lärande behöver barnen inte vara på förskolan. Så för barnens skull – börja undervisa direkt! Så fort ettåringarna sticker in näsan i förskolans tambur!
Läs mer
Pihlgren, A. S. (2024). Undervisa i förskolan: Hur gör man? Stockholm: Gothia.
Pihlgren, A. S. (2020). Rusta barnen för förskoleklass och fritidshem. Artikelserie Förskoleforum.
Referenser
Björklund, L-E. (2008). Från novis till expert: Förtrogenhetskunskap i kognitiv och didaktisk belysning. Doktorsavhandling. Linköpings universitet.
Lpfö 18 Läroplan för förskolan. (2018). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Pihlgren, A. S. (2024). Undervisa i förskolan: Hur gör man? Stockholm: Gothia.
Pihlgren, A. S. (2020). Rusta barnen för förskoleklassen och fritidshemmet. Artikelserie Förskoleforum.
Foto: Shutterstock.com
