Uppföljning och utvärdering på förskolan – undervisningsuppdraget
Artikel med film. När förskolans uppdrag förtydligades och utvecklades i Lpfö 18 försköts uppdraget mot ett mer pedagogiskt förskoleinnehåll. För många i förskolan är det särskilt en del som är förvirrande: vad är det som ska bedömas och vad ska inte bedömas? Vad är det egentligen som gäller? (Del 1 av 4.)
Artikelfoto: Shutterstock.com
I den här serien om fyra artiklar med tillhörande filmer ligger fokus på att besvara frågor om bedömning, utvärdering och uppföljning på förskolan. Jag ska försöka reda ut men också problematisera området och visa på teori, styrdokument och några av de utvecklingsarbeten och möjliga redskap som kan användas i undervisningspraktiken.
Du som tidigare har läst artikelserien Undervisningsstrategier i förskolan på Förskoleforum kommer att känna igen vissa resonemang. De fördjupas här.
Några viktiga begrepp
Innan jag fortsätter att reda ut förskolans uppdrag vill jag tydliggöra hur jag kommer att använda olika begrepp i artiklarna så att du som läsare kan följa med i mina resonemang:
Uppföljning
Med uppföljning menas det som personalen gör kontinuerligt i verksamheten för att utveckla sin undervisning. Det handlar om att exempelvis observera och dokumentera det lärande och den utveckling som sker i barngruppen i olika aktiviteter och att sedan dra slutsatser om hur man ska utveckla sin undervisning utifrån det.
Det är en ständigt pågående process, exempelvis genom att personalen vid veckoplanering reflekterar över det som observerats och bygger vidare på det i planeringen av nästa undervisningsaktivitet.
Uppföljningen utgår från den planering som personalen har gjort för en viss aktivitet. Frågor som ställs i uppföljningen är exempelvis: Vilket lärande har vi iakttagit? Vad är nästa steg för att nå det vi har planerat? Vad innebär det för hur undervisningen nu ska genomföras?
Dokumentation
Uppföljningen av lärandet är inte detsamma som att använda sig av metoder för dokumentation i barngruppen, även om kanske samma material används som underlag i båda fallen.
Att tillsammans med barngruppen skapa en reflektionsvägg, digital dokumentation eller en portfolio över olika steg av barngruppens utforskande är viktiga arbetsformer i undervisningen. Det är formativa processer som har som uppgift att ge barnen en förståelse för utvecklingsprocessen och därmed ett stärkt lärande.
Även om samma underlag används för uppföljningen är det viktigt att skilja på barnens process som inriktas på utökat kunnande och förståelse, och personalens uppföljning som riktar in sig mot att utveckla undervisningen, det som personalen behöver göra nu utifrån det lärande som har observerats.
Frågor som ställs i dokumentationen i barngruppen är exempelvis: Vad har vi lärt oss? Vad upptäckte vi under processen? Vad vill vi lära oss nu? Hur ska det gå till?
Bedömning
När begreppet utvärdering används menas en förstärkt systematisk process. Här ingår ”värdering” som en aktiv del i begreppet. Det innebär att man här också gör en bedömning av undervisningens kvalitet i förhållande till det som läroplanen anger.
Här analyseras, värderas, bedöms och vidareutvecklas undervisningsprocesserna utifrån läroplanens innehåll, inte utifrån de egna pedagogiska planeringarna. Utvärderingen visar alltså på områden som man har lyckats med i undervisningen eller sådana områden som man inte har lyckats så bra med.
Frågor som ställs i processen är: Har barnen mött det lärande som läroplanen ger dem rätt till? Vilka blir konsekvenserna för vår fortsatta undervisning?
Uppdraget i läroplanen
Förskolan har ett mångfacetterat utvärderingsuppdrag som sammanfattas i följande utdrag ur förskolans läroplan:
2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling
Alla som ingår i arbetslaget ska utifrån sina roller genomföra utbildningen i enlighet med de nationella målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra utbildningen och därmed öka måluppfyllelsen.
Lpfö 18, s. 18.
Den bedömning som ska genomföras utgår således från de nationella målen med utbildningen och syftar till att utveckla verksamheten mot allt starkare måluppfyllelse. Den består, som rubriken anger, av tre delar: uppföljning, utvärdering respektive utveckling.
Uppföljningen som görs fortlöpande i verksamheten vidareutvecklar kontinuerligt dess kvalitet.
Utvärdering innebär att såväl värdera, bedöma, som analysera verksamhetens processer samt vidareutveckla dem.
Både uppföljningen och utvärderingen ska leda till utveckling. Om inte uppföljning eller utvärdering leder till utveckling har de inget berättigande.
Förskolans utvärderingsuppdrag både liknar och skiljer sig från exempelvis grundskolans. Båda verksamheterna ska utvärdera undervisningen för att förbättra den, men i grundskolan har läraren också i uppdrag att kontrollera att eleven når de mål som anges i kursplanerna för grundskolan.
Synen på utvärdering har sett olika ut
Synen på hur och vad man ska utvärdera har sett olika ut genom förskolans historia, beroende på vilken pedagogisk teori som har varit populär (Pihlgren 2017). I en behavioristisk praktik jämförs det enskilda barnets resultat med den jämnåriga barngruppens. Det är en bedömningspraktik som tidigare var vanlig inom skolverksamheten, exempelvis i det relativa betygssystemet, men som endast vid sporadiska tillfällen har använts i förskolans praktik.
Inom mognadsteorier, där lärande ses som en konsekvens av att barnet mognar biologiskt, koncentreras i stället kvalitetsbedömningen på att mäta barnets grad av mognad genom diagnoser och diagnosticering av olika fenomen, som exempelvis motorisk utveckling, språkutveckling och liknande. Den här praktiken var mer vanligt förekommande i de tidigare daghemmen.
När förskolan fick sin första läroplan 1998 betonades att lärande är ett resultat av barnets samspel med andra och med den omgivande kontexten. Då förändrades också synen på hur verksamhetens kvalitet bör värderas och metoder för att dokumentera formativt utvecklades.
I samband med att förskolans läroplan reviderades 2018 förtydligades undervisningsuppdraget ytterligare på förskolan, och med det utvärderingsuppdraget. Förskolornas och huvudmännens utvärderingsuppdrag är idag alltså ett annat än det som historiskt har präglat förskolans verksamhet.
En del av undervisningsuppdraget
I Skollagens inledning (SFS 2010:800, kap 3 § 4, kap 4 § 5) anges att förskolan dels fortlöpande ska informera barnets vårdnadshavare om barnets utveckling, dels i systematiskt kvalitetsarbete följa upp att bland annat läroplanens mål uppfylls i verksamheten.
Kraven på samverkan mellan förskollärare i förskolan och lärare i övriga skolformer och fritidshem har också ökat i och med de senaste revideringarna av läroplanerna. Personalen i de olika verksamheterna ska numera ”utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression” för barnen (Lgr 11, s. 16).
Kompensatoriskt uppdrag
Förskolan har ett kompensatoriskt uppdrag som innebär att alla barn ska ges samma möjligheter att utveckla sin fulla potential och sin unika egenart. Det är alltså förskolans uppgift att se till att alla barn ges möjlighet att lära sig och utvecklas så långt som möjligt.
I praktiken innebär det att förskolepersonalen noga behöver kunna följa varje barns progression och utveckling. Vi vet också från forskning att skickliga undervisare alltid är noga med att följa varje barns lärande för att kunna stötta den fortsatta processen (Pihlgren 2016).
Didaktiskt uppdrag
Förskolan har numera ett didaktiskt uppdrag. Didaktik är läran om undervisning och i det didaktiska uppdraget ingår att planera, genomföra och utvärdera resultatet av undervisningen. Det innebär i praktiken att förskolans utvärderingsuppdrag omfattar fyra områden (Pihlgren 2020). Utvärdering ska ske för att
- fortlöpande förbättra och utveckla kvaliteten på undervisningen
- bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete
- följa lärandeprogressionen och informera vårdnadshavare om barnets kunnande
- genomföra det kompensatoriska uppdraget.
Även om begreppet undervisning har diskuterats flitigt i förskolan sedan begreppet infördes i den nuvarande läroplanen Lpfö 18 så har uppföljnings-, utvärderings-, bedömarkompetens ännu inte bearbetats i förskolan på samma sätt, trots att uppföljning och utvärdering jämte planering är undervisningens kärna.
Se gärna filmen nu. I nästa artikel reflekterar jag vidare över vad de olika delarna i uppdraget innebär och hur det ser ut i praktiken.
Läs mer
Du kan också läsa mer om planering och utvärdering i artikelserien om undervisningsstrategier på Förskoleforum:
Undervisningsstrategier i förskolan – utvärdera lärandet
Undervisningsstrategier i förskolan – planera lärandet
Referenser
Lgr 11 (2011/2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket, www.skolverket.se. Hämtad 2021-06-05.
Lpfö 18 Läroplan för förskolan. Skolverket, www.skolverket.se. Hämtad 2021-06-05.
Pihlgren, A. S. (2015). Enhancing Teachers' Understanding of How to Develop Students’ Thinking. Peer reviewed paper presented at the 17th ICOT, International Conference on Thinking 2015, 29th June-3rd July, in Bilbao, Spain. www.igniteresearch.org. Hämtad 2021-06-05.
Pihlgren, A. S. (2017). Undervisning i förskolan – att skapa lärande undervisningsmiljöer. Stockholm: Natur & Kultur.
Pihlgren, A. S. (2020). Läsa, skriva och räkna i förskolan – ett undervisande förhållningssätt. Stockholm: Natur & Kultur.
SFS 2010:800 Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
