Framtidens förskola med ett lägre barnantal
Hur kommer förskolan att påverkas av det sjunkande barnafödandet? Förskoleforum har pratat med Christian Eidevald, gästprofessor i pedagogik med inriktning mot förskola. Han ser risker för förskolan när barnantalet minskar, men också ett gyllene tillfälle att höja verksamhetens kvalitet.
Barnantalet minskar och förutspås minska ytterligare framöver.
– Barnantalet har bland annat påverkats av en mer restriktiv migrationspolitik. 90-talister föder heller inte barn i den utsträckning som man tidigare förutsett, förklarar Christian Eidevald, gästprofessor i pedagogik med inriktning mot förskola vid Södertörns högskola.
Christian Eidevald ser risker för förskolan när barnantalet minskar, men det ger också möjligheter.
– Klart är att förskolan kommer att påverkas både på kort och lång sikt.
Höga kostnader för tomma lokaler
Många kommuner har planerat för ett ökat antal barn och bland annat byggt nya förskolor. Att bygga nytt tar tid. Påbörjade byggen kan vara svåra att bromsa och på kort sikt finns risk att alla byggnader inte behövs. Det kommer, för vissa kommuner, att ta tid att anpassa lokaler till rätt volymer. Under tiden kan tomma lokaler kosta stora summor.
– En överkapacitet av lokaler belastar budgetar för förskolan. Det ger mindre pengar för personalkostnader, vilket drabbar både anställda och de barn som går på förskolan. När barnantalet sjunker anpassas ofta kommunens budget med minskade anslag direkt, trots att det tar tid innan minskat barnafödande i praktiken leder till färre barn i förskolorna. Färre nyfödda ger inte färre 1-5-åringar, som är de som går i förskolan.
Minska personalkostnader
De närmaste åren behöver kommunerna anpassa organisationen till barnantalet. Antalet anställda kommer att behöva minskas. Vinnare på kort sikt kan vara alternativa förskolor. Om lokalkostnader ökar i kommuner så blir kostnaden per barn högre.
– Då ska alternativa förskolor kompenseras med motsvarande summa per barn, även om de inte har ökade lokalkostnader. Det belastar kommuners budgetar ytterligare.
Tidigare har förskolor kunnat möta ökade kostnader genom att ta in fler barn i grupperna. Men nu finns inte fler barn att placera på vissa förskolor.
– Har man höga lokalkostnader är det nu i princip bara personalkostnader man kan dra ner på, konstaterar Christian Eidevald.
Förskollärare och barnskötare har ofta högre lön än personal som inte har utbildning för att arbeta i förskola. När kostnaderna snabbt behöver dras ner finns en risk att det är de som har högst lön som avslutas. Pressade ekonomier gör dessutom att det just nu är svårt för nyutexaminerade förskollärare att få jobb.
– Om ekonomin ensamt är i fokus finns risk att kommuner drar ner på den personalgrupp som har högst lön. Det vore illa om den mest erfarna personalen behöver sluta och viktig kompetens för en långsiktig kvalitet går förlorad.
Behålla förskolans kompetens
Om pedagoger inte känner sig viktiga och uppskattade finns en risk att de söker sig till andra jobb. Tidigare erfarenheter visar att utbildade pedagoger, som sökt sig bort från förskolan, sällan kommer tillbaka igen. En viss förflyttning av personal från förskola till exempelvis äldreomsorgen kommer troligtvis att behövas framöver, eftersom andelen äldre ökar kraftigt. Men det är samtidigt viktigt att behålla de som har störst betydelse för en förskola av hög kvalitet.
– Den kompetens som förskolan tappar, den går förlorad. Det är främst personal utan utbildning för att jobba i förskola som behöver förflyttas till andra bristyrken. Låt oss hoppas att det blir så, så att inte utbildade förskollärare och erfarna barnskötare försvinner från förskolan.
Minska barngrupperna
Ett fokus som många kommuner har är att minska barngrupperna, men om inte personaltätheten per barn samtidigt ökar finns risk att stressen ökar. Om det får erfarna förskollärare och barnskötare att lämna förskolan så kommer kompetensen att minska.
– Om kommuner behöver säga upp personal i förskolan är det viktigt att prioritera och arbeta för att behålla de mest skickliga och erfarna personerna. Det kan annars få negativa konsekvenser som inte syns i statistiken om fokus ligger på att minska barngrupperna.
När neddragningar görs inom förskola ska de som finns kvar på förskolan räcka till fler barn. För att kunna hålla en hög kvalitet behövs rätt förutsättningar.
– Det är redan nu få förskollärare i många kommuner och det finns en risk att det blir ännu färre om stressen ökar. Lägger man på ytterligare ansvar utan att samtidigt se till att det finns rätt förutsättningar kan det bli en dålig arbetsmiljö.
Måluppfyllelse
Hur blir det då med läroplanen och måluppfyllelse? Går det att följa läroplanen om lägre andel pedagoger har hög kompetens? Här behöver politikerna göra ett vägval, tycker Christian Eidevald. Antingen behåller man de högt satta målen i läroplanen, men då kan det krävas mer resurser och bättre förutsättningar. Alternativet är att anpassa målen i läroplanen efter förutsättningarna.
– Jag hoppas, för barnens skull, att man behåller höga ambitioner. Men utan rätt förutsättningar är det inte rätt mot de som arbetar i förskolan. Då riskerar vi höga sjukskrivningstal. Det gynnar varken barn eller vuxna på lång sikt.
Finns jobb på lång sikt
Det märks redan att färre söker till förskollärarprogrammet. Det beror delvis på att studentkullarna minskar, men också att konjunkturkänsliga studenter väljer utbildningar med högre sannolikhet att få jobb med goda arbetsvillkor. De studenter som verkligen vet att de vill jobba med barn kommer att fortsätta söka till utbildningen. Christian Eidevald rekommenderar tveklöst studenter att fortsätta söka sig till yrket.
– Även om det finns en osäkerhet på kort sikt så kommer det att finnas jobb på lång sikt, tror Christian Eidevald.
Färre studenter påverkar även personalen på förskollärarprogrammet i vissa delar av landet. En del personal har sagts upp och i några fall handlar det om erfarna lärare på förskollärarutbildningar.
– Det är svårt att få tillbaka nyckelkompetens om man gjort sig av med den. Det tar jättelång tid att bygga upp den kompetens som behövs för att driva utbildningar.
Gyllene tillfälle att minska barngrupperna
Ett lägre barnantal skapar också möjligheter – även om det inte kommer per automatik. Men med rätt prioritering kan det bli riktigt bra.
– Det som sker innebär stora utmaningar, men det kan också ses som ett gyllene tillfälle att få ner antalet barn i grupperna och samtidigt se över andelen förskollärare och barnskötare. Det finns i dag utbildad personal att anställa. Med rätt prioriteringar kan vi höja kvaliteten i förskolan. Det krävs en politisk satsning men om visionen är att förbättra, och det prioriteras, så är det möjligt att göra något riktigt bra av den situation vi nu är i!
Situationen stabiliseras
Om några år har nog situationen stabiliserats, tror Christian Eidevald. Lokaler och personalbehov har anpassats till barnantalet. Då kommer det inte vara så stort fokus på besparingar utan i stället fortsatt fokus på hög kvalitet och goda arbetsmiljöförhållanden.
– Vi vet ju att det är viktigt med en bra start i livet och människan har som grupp en fantastisk förmåga att anpassa sig till nya förutsättningar. Först blir det kaos men sen stabiliserar det sig och det blir många gånger bra. Man upptäcker nya arbetssätt och ställer om. Det är en drivkraft vi behöver ta vara på i tuffa tider.
Illustration: Shutterstock.com.
