Anniqa
Lagergren
Publicerat 2024-01-11
Text: Lotte Mjöberg
Berätta lite om dig själv!
– När jag presenterar mig för studenter första gången händer det att jag skojar om att det är livsfarligt att börja studera på Högskolan i Halmstad, för det finns en risk att man inte kommer därifrån. Precis så var det för mig.
Anniqa Lagergren hade tidigare arbetat med barn från de yngsta till tonåringar i musik. Så småningom ville hon utveckla mina pedagogiska kunskaper och läste pedagogik och psykologi i några år.
– När jag skrivit C-uppsatser i båda ämnena fick jag en tjänst som adjunkt i pedagogik. Sedan gick det av bara farten med D-uppsats i pedagogik och sedan forskarskola i Göteborg och efter det tillbaka till Högskolan i Halmstad som lektor i pedagogik där jag fortfarande jobbar.
Hur hittade du din forskningsinriktning?
– Med musik i bagaget blev jag intresserad av digital teknik och fördjupade mina kunskaper i det redan som B-student i pedagogik. För mig öppnades en helt ny värld och jag kunde skönja framtidens skola. Mina uppsatser handlade om musik, ljud och den tidens datorspel. Det ledde fram till mitt avhandlingsarbete som handlade om barns musikkomponerande med digitala musikprogram. Jag disputerade 2012 med doktorsavhandlingen ”Barns musikkomponerande i tradition och förändring”.
Därefter började Anniqa Lagergren ge sig in i forskning om digitalisering i förskolan.
– ”Paddorna” hade gjort intåg i förskolan och vi intresserade oss för hur arbetet med dessa tog sig uttryck. Med ökat intresse för just digitalisering drev jag tillsammans med kollegor två projekt via Nord Plus där forskare, rektorer och förskollärare från de nordiska länderna deltog. Vi arbetade med digitalisering i förskolan i allmänhet och i relation till barns språklärande där estetik även ingick.
– De senaste åren har jag arbetat med delprojektet ”Närmiljö som lärmiljö” där vi kombinerade digital teknik med rörelse och förflyttning inom projektet Framtidens Digitala Lärande i Skolan. Tillsammans med min kollega jobbar jag nu med att skriva forskningsartiklar utifrån det stora datamaterial vi fick från projektet. Vi har främst koncentrerat oss på teorier inom barndomssociologi, sociokulturella teorier och posthumanistiska teorier där vi försöker finna nya vägar till utveckling av det pedagogiska arbetet i förskolan.
Vad säger forskningsresultaten?
– På en övergripande nivå i de studier jag varit delaktig i visar forskningsresultaten att digital teknik utgör goda pedagogiska verktyg för undervisning i förskolan beroende på hur de används. Det viktiga som lärare är att se digital teknik som just verktyg som ska användas när de tillför något som inte analoga verktyg gör.
– Det som förvånat mig är framför allt de deltagande barnen. De har visat ett väldigt naturligt och avslappnat förhållande till digital teknik och till att delta i forskning.
Vilken nytta har de som arbetar i förskolan av just dina forskningsresultat?
– Med utgångspunkt i projektet ”Närmiljö som lärmiljö” hoppas vi ge exempel och idéer kring hur undervisning med digitala verktyg kan utformas. I vår rapport ger vi exempel på hur barns lärande sker i en längre process både inomhus och utomhus, i rörelse och förflyttning samt vidare där barn blir producenter av olika kunskaper. Det kan ske till exempel genom att skapa film i något digitalt program men även tillsammans i gemensamma reflektioner och diskussioner med stöd av inspelat material som visas i storbild.
På vilket sätt har du fortsatt med ditt avhandlingsämne?
– Den estetiska delen i min avhandling har följt med mig i forskningen men framför allt i vår förskollärarutbildning som numera har en estetisk profil. Den digitala delen har en mer framträdande roll den forskning jag bedriver med förskolan i fokus. I mitt avhandlingsarbete försökte jag även närma mig barns perspektiv vilket jag tagit med mig i min forskning.
Vad är det roligaste med forskaryrket?
– Det roligaste är när jag får möjlighet att komma ut till förskolor och träffa barn och personal. Det är även ett omväxlande arbete och blir aldrig enahanda utan det finns alltid möjlighet att utvecklas på flera områden kunskapsmässigt, personligt och socialt.
Vad jobbar du med när du inte forskar?
– När jag inte arbetar med forskning undervisar jag i olika kurser i vår förskollärarutbildning. Jag är dessutom fackligt ombud för Sveriges Lärare universitet och högskola.
Vad gör du på fritiden?
– Jag bor i en by som heter Skällinge i Halland. Mitt arbete är många gånger gränslöst och det kan vara svårt att få ihop arbete och fritid. Det innebär att de flesta vardagkvällar tillbringas i soffan med någon serie. Helger och lediga stunder ägnar jag mig åt mitt hem och familj. Då och då spelar jag klaviatur i ett band.
Lästips
Allmänna lästips om Anniqa Lagergrens ämne
Lindgren, T. (2018). Föränderlig tillblivelse: figurationen av det posthumanistiska förskolebarnet. Malmö universitet.
Magnusson, L. O. (2017). Treåringar, kameror och förskola: En serie diffraktiva rörelser. Högskolan för design och konsthantverk. Göteborgs universitet.
Nielsen, M. (2018). Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan. Göteborgs universitet.
Olsson, L. M. (2014). Rörelse och experimenterande i små barns lärande: Deleuze och Guattari i förskolan. Studentlitteratur.
Litteratur av Anniqa Lagergren
Holmberg, K. m.fl. (2019). Lek och lärande med digitala verktyg i nordiska förskolor: Erfarenheter från två Nordplus-projekt 2015–2019.
Jonasson, K., Lagergren, A. & Stenberg, J. (2021). Närmiljö som lärmiljö – digitala fysiska aktiviteter i förskolan, i Nilsson, P. (red.) (2021). Framtidens Digitala Lärande i Skolan (FDLIS): Ett unikt samverkansprojekt.
Lagergren, Anniqa (2012). Barns musikkomponerande i tradition och förändring. Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
