Hanna

Thuresson

Publicerat 2022-04-06

Vem är du?

– Jag har min bakgrund som förskollärare och jobbade ungefär tjugo år på olika förskolor i och runt Örebro. Jag har alltid intresserat mig för utvecklingsfrågor för förskoleverksamheten och deltog ofta i utbildningar för att utvecklas i mitt yrke. Under 2010–2013 deltog jag i en nationell forskarskola för förskollärare och gjorde då en studie som redovisades i en licentiatuppsats. Jag jobbade efter det med förskoleutvecklingsfrågor inom Örebro kommun och sökte mig sedan till Örebro universitet för att jobba på förskollärarutbildningen. Efter något år fick jag chansen att fortsätta forskarutbildningen fram till doktorsexamen. Jag disputerade med avhandlingen Yngre barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolans literacypraktik i oktober 2021.

Berätta om din forskning!

– Jag har undersökt hur små barn skapar mening av läsande och skrivande innan de har ett utvecklat verbalt språk. Ofta tänker vi att läsande och skrivande är kopplat till verbalt språk, men jag har undersökt hur yngre barn skapar mening om läsande och skrivande när det verbala språket är lite mindre utvecklat, när barnen uttrycker sig med kroppen. 

Vad säger forskningsresultaten?

– Jag undersöker i empiriska exempel hur barn med sina handlingar skapar mening om läsande och skrivande i förskolan. Jag beskriver både det som jag kallar för normbekräftande handlingar, som är vanligt förekommande bland barnen i läs- och skrivaktiviteter. Det kan exempelvis vara att acceptera att läsande och skrivande sker med ett visst material och på specifika platser. Ett annat exempel på en normbekräftande handling är att barnen använder ett kroppsspråk som är etablerat, det kan vara att peka med fingret på en bild i en bok eller att göra en gest som betyder ”groda” när en bild på en groda är i fokus. Men barnen använder också hela kroppen för att kommunicera om ett innehåll. Gesten görs då med hela kroppen, en häst kan gestaltas genom att hoppa upp och ner i soffan.

– I avhandlingen beskriver jag också det som jag kallar för lite mer normbrytande handlingar, som bland annat handlar om att undersöka de material och de platser som erbjuds. Undersökandet handlar exempelvis om att behandla en analog yta som en digital, eller vilka streck som kan suddas med suddgummi. Bland de normbrytande handlingarna finns även mer konfliktfyllt undersökande, där barnen försvarar sitt eget sätt att skapa mening om läsande och skrivande, exempelvis genom att försvara sina skrivna tecken med hjälp av höga utrop som ”min” och ”nej, jag kan”.

– Något som förvånade mig var att villkoren för barnens meningsskapande om läsande och skrivande ser så olika ut. Barnen har olika förutsättningar och olika erfarenheter med sig, men ändå så ser deras handlingar rätt så lika ut. Läsande och skrivande verkar vara ett stort intresse hos barnen och många av deras handlingar handlar om det, så jag tänker jag att läs- och skrivspråksnormen är precis lika stark som verbalspråksnormen. 

Vilken nytta har de som arbetar i förskolan av just dina forskningsresultat?

– Jag hoppas att yrkesverksamma förskollärare kan läsa exemplen som jag ger i avhandlingen och känna igen dem i sin verksamhet. Jag tänker att man kan använda sig av dem i didaktiska diskussioner om hur den egna verksamheten arrangerar och uppmärksammar de yngre barnens läsande och skrivande på förskolan. 

Har du fortsatt med ditt avhandlingsämne?

– Just nu håller jag på att starta upp ett ramprojekt inom Örebro-ULF. Örebro–ULF utgör Örebroregionens modell för regeringens satsning på ULF-avtal (ULF står för Utbildning, Lärande, Forskning, reds. anm.). Regeringens satsning på praktikutvecklande forskning inom ULF-avtal syftar till att utveckla och pröva olika modeller för samverkan mellan akademi och skola inom forskning, skolverksamhet och lärarutbildning. Målet är att forskningen i högre grad ska svara mot skolans behov. 

– Syftet med mitt projekt är att i form av ett praktikutvecklande forskningsprojekt utveckla förskolors undervisning för barns skriftspråkande i förskolan. Projektet kommer verka för att under 2022 bilda nätverksgrupper där förskolepersonal från olika arbetslag i regionen diskuterar och utvecklar didaktiska strategier och modeller för stödjande av barns skriftspråkande.

Vad är det roligaste med forskaryrket?

– Det roligaste med att vara forskare är att det är så kreativt. Jag får också fördjupa mig i det som intresserar mig utifrån mina erfarenheter som förskollärare. Jag får dessutom diskutera det med kunniga personer och möta förskollärare och studenter som också intresserar sig för dessa frågor.

Vad jobbar du med när du inte forskar?

– Jag arbetar som lärare på förskollärarutbildningen vid Örebro universitet.

Vad gör du på fritiden?

– Jag tycker om att vara med min familj, vi är ofta ute i naturen, och så älskar jag garn och stickar gärna tröjor.

Lästips

Om Hannas ämne

Hvit Lindstrand, Sara (2015). Små barns tecken- och meningsskapande i förskola: Multimodalt görande och teknologi. (Doktorsavhandling. Jönköpings högskola. School of Education and communication.)

Pahl, Kate & Rowsell, Jennifer (2012). Literacy and education: understanding the new literacy studies in the classroom. (2nd edition.) London: SAGE.

Böcker som Hanna skrivit

Thuresson, Hanna (2013). Att läsa bilder med kroppen. En studie om yngre förskolebarns kommunicerande. Licentiatuppsats. Karlstad university studies, 2013:7

Thuresson, Hanna (2013). Små barns kommunicerande runt bilder i förskolan. I: Tallberg Broman, I & Pramling Samuelsson, I (red.). Barndom, lärande, ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur. 

Hanna Thuressons avhandling 

Yngre barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolans literacypraktik

 

Skrivet av: Lotte Mjöberg