Lina

Lago

Publicerat 2016-10-17 

”Kulturmöten som uppstår när barn rör sig mellan skol-/verksamhetsformer intresserar mig”

Lina Lago är före detta 4-9-lärare som efter ett par år som lärare i skolans tidiga år, f-3, fick upp ögonen för förskoleklassen. När hon antogs till forskarutbildning var det sin nyfikenhet på den som styrde.

Hur kommer det sig att du blev forskare?

– Att jag blev forskare är mycket en slump. Jag såg en annons och var nog inte helt på det klara med vad att doktorera innebar men tyckte att det lät spännande. Jag har alltid varit nyfiken och vetgirig och såg chansen att få veta mer helt enkelt!

Vad är det roligaste med detta yrke?

– Att få drivas av sin nyfikenhet är en ynnest och att i stor utsträckning få forma och kunna påverka sitt arbete är en fördel med att arbeta med forskning.

Berätta om din forskning!

– Jag är intresserad av hur barn, tillsammans med varandra och med vuxna, i olika sammanhang skapar mening samt de processer och de aktiviteter genom vilka sociala sammanhang konstrueras. Jag är särskilt intresserad av hur man ger förutsättningar för socialt samspel och meningsskapande i olika sammanhang. Av den anledningen har jag intresserat mig för övergångar, d.v.s. de situationer som människor har att hantera när de rör sig mellan två eller flera (skol-)kontexter. Utgångspunkten är att i mötet mellan olika kontexter synliggörs normer och värderingar när övergångens olika praktiker måste hanteras, förstås och relateras till varandra. Min avhandling som blev klar 2014 handlar om förskoleklassen och övergången till grundskolan.

Vad säger dina resultat? 

– Min forskning visar att barnen ser på förskoleklass som en plats där de ska träna för att kunna börja i ettan. En pojke jämförde det med ett plattformsspel där man måste klara en bana för att komma till nästa. Studien visar också att barnen tycker att de går i skolan när de går i förskoleklassen men att ettan ändå är en annan sorts skola. På det sättet blir övergången mellan förskoleklass och årskurs ett en övergång mellan olika sorters skola. Min forskning visar också att barn har olika, ibland motstridiga, idéer om vad skola är och samma barn kan på samma gång tycka att övergången till skolan är spännande och rolig men samtidigt vara bekymrad och orolig inför detta. Barn har mycket kunskaper och idéer om skolan redan innan de går där och min forskning visar att barn får dessa kunskaper i samspel med varandra och vuxna, genom att låna andras erfarenheter men också genom de aktiviteter som förskolan och skolan organiserar. Det som förvånade mig något var just de ibland ganska starka negativa förväntningarna på skolan som barnen gav uttryck för, att de redan innan de börjar skolan tyckte att det skulle bli svårt, tråkigt eller jobbigt. Men jag kunde också se att sådana föreställningar ibland förstärktes av de vuxna i skolan. 

Vilken nytta har de som arbetar ute på förskolorna runt om i Sverige av just dina forskningsresultat?

– Jag har fått anledning att fundera på detta i min undervisning på förskollärarprogrammet. Jag tänker att man som förskollärare har en del att lära i hur man arbetar med och (inte minst) hur man pratar om barns övergångar inom förskolan men framförallt till förskoleklassen och skolan. Det som blir viktigt är vilka av barns förväntningar som man som förskollärare hakar i och förstärker. Övergångar är ju inte bara att hantera förändring utan också att hantera att förväntad förändring uteblir. Många barn förväntar sig till exempel läxor när de lämnar förskolan för förskoleklass och skola. Som lärare väljer man kanske att avvakta med sådant för att kulturkrocken inte ska bli för stor. Risken är att man inte kommunicerar detta till barnen om man inte är medveten om barnens förväntningar. Som förskollärare kanske man förstärker sådana förväntningar för att man själv har dem. Så prata med barnen och samverka med varandra när ni planerar arbetet med barns övergångar.

Kommer du att fortsätta med ditt ämne?

– Jag har massor av idéer men kanske inte tid att göra allt på en gång! Jag tycker att de här kulturmötena som uppstår när barn rör sig mellan skol-/verksamhetsformer är fortsatt intressant. Hur hanterar barn det som organisatoriskt är övergångar mellan verksamheter? Hur förstår de likheter och olikheter? Just i mötet med olika verksamheter blir, tänker jag, förväntningar synliga och mer möjliga att arbeta med. Jag är främst intresserad av barns perspektiv på övergångar med har också tankar på att titta närmare på föräldrars förväntningar på och arbete med övergången från förskola till förskoleklass.

Har du några övriga tips och idéer som du skulle vilja dela med dig av till förskolor?

– Jag tänker att man ska fundera över hur man pratar om skolan eller storbarnsavdelningen eller vad det nu kan vara, om man själv pratar om den som tråkig eller om skolarbete som lite jobbigt. Det kan vara viktigt att istället ta tag i när barn pratar om skola som roligt och om allt de vill lära sig för min erfarenhet är att de pratar om det också.

Vad gör du när du inte forskar?

– Jag är mamma till två små killar på tre och sex år så det tar nästan all min tid. Sexåringen har precis börjat sin andra termin i förskoleklass så det är jättespännande att få det perspektivet på sitt forskningsområde.

Lästips

Min avhandling som finns tillgänglig på nätet är ett lästips, den lär vara ganska lättläst. Annars skrev jag en artikel här på Förskoleforum.se i samband med att jag disputerade som är lite mer snabbläst. 

Skrivet av Maria Löfstedt.