Panagiota
Nasiopoulou
Publicerat 2021-01-13
Vem är du?
– Jag är född och uppvuxen i Grekland. Där läste jag filosofi, pedagogik och psykologi och fick min lärarexamen 1991. Sedan undervisade jag äldre barn i grekiska och historia. År 2004 flyttade jag till Sverige, då min man fick en post doc-tjänst på Göteborgs Universitet. Förutom att jag läste svenska, kompletterade jag mina studier inom förskollärarutbildning.
– Hösten 2007 fick jag en tjänst som förskollärare på en förskola i Göteborgs stad. Att söka ny kunskap och med hjälp av vetenskapliga verktyg utveckla mina pedagogiska färdigheter, har fascinerade mig under åren som förskollärare. Då läste jag olika kurser på kvällstid som t.ex. förskolelyftet och ett magisterprogram i allmän språkvetenskap. 2012 blev jag doktorand inom ramen för projektet ”Gruppstorlekens betydelse för barns välmående, lärande och utveckling i förskolan” vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Jag disputerade februari 2020 i ämnet barn- och ungdomsvetenskap.
– Under åren som doktorand fick jag två barn och för tre år sedan flyttade familjen till Stockholm. Vi bor i Tyresö nu, ett väldigt fint område med underbar natur. Jag har kvar min anställning vid Göteborgs Universitet och pendlar till Göteborg ganska ofta även om jag jobbar mest hemifrån tack vare utvecklingen av digitala verktyg.
Berätta om din forskning!
– Mitt övergripande forskningsintresse rör frågor om strukturella faktorers betydelse för kvalitet i förskolan med fokus på förskollärarkompetens. Det handlar alltså om förskollärarnas utbildning och deltagande i kompetensutvecklingsinsatser. I min avhandling har jag undersökt förskollärarnas praktik att dela in barnen i smågrupper och vilka av läroplanens innehållsområden de anser att de involverar minst i sitt arbete. Jag har även analyserat eventuella samband mellan utbildning, erfarenhet och deltagande i kompetensutveckling och förskollärarnas avsikter med gruppindelningen, samt deras argumentering om de minst involverade innehållsområdena.
Vad säger forskningsresultaten?
– I en delstudie som ingår i min avhandling, har jag undersökt 698 förskollärares professionella profiler från 46 kommuner i Sverige. Detta i relation till bland annat deras examensår, deltagande i kompetensutvecklingsinsatser, arbetsförhållande, uppdrag i förskolan, och erfarenhet. Resultaten visar att förskollärarnas olika behov av kompetensutveckling är beroende av examensår. De förskollärare som var utbildade innan läroplanens införande (1998) hade oftare deltagit i kompetensutvecklingsinsatser jämfört med de som examinerades efter 1998. Även om detta kan ses som självklart, är det viktigt att det har identifierats. Dels då kraven på kompetens har ändrats de senaste åren men också för att forskningen visar stor variation på arbetets förutsättningar, personalens olika utbildningsnivå och en stor andel som saknar utbildning.
– Jag tycker att detta är väldigt viktigt även med tanke på att synen på barnens kognitiva och socioemotionella utveckling och lärande har ändrats under åren. Förskolepersonalens kompetens behöver förstärkas och utvecklas för att de ska kunna erbjuda barnen möjligheter att aktivt delta i och påverka ett ständigt förändrat samhälle.
–I en annan delstudie i avhandlingen har det identifierats att förskollärarens avsikter med gruppindelningen framför allt är att främja barns kommunikation, interaktion, lek och lärande. Men förskolans arbetsmiljö, enligt förskollärare i studien, kan vara avgörande för beslutet att dela in barnen i mindre grupper. Forskningen visar på en rad fördelar för barns välbefinnande, lärande och utveckling av att man jobbar i mindre grupper, åtminstone en del av dagen. Mina resultat ger utrymme för reflektion om hur man kan stödja förskollärarnas organisatoriska kompetenser i en tid med stora barngrupper och en stor andel av barn med en multikulturell bakgrund.
–I en annan delstudie visade mina resultat att läroplanens innehållsområden läsa och skriva var de lägst prioriterade områdena av en del av förskollärarna i min studie. Det som överraskade mig här var att ingen av förskollärarna i studien argumenterade om brist om kompetens vad det gäller den låga prioriteringen av att läsa och skriva i sitt dagliga arbete. Däremot pratade de flesta om att dessa innehållsområden inte ingår i deras uppdrag och att barnen är för små för undervisning i dessa områden. De relaterar dessa områden till skolämnen som involverar individuella prestationer snarare än till intresset att utforska den litterära världen på alla möjliga sätt. Resultaten pekar på att förskollärarna behöver mer riktade kompetensutvecklingsinsatser vad det gäller dessa innehållsområden.
Vilken nytta har de som arbetar i förskolan av just dina forskningsresultat?
–Utifrån de sammantagna resultaten av de fyra delstudier som ingår i min avhandling, pekar min avhandling på vikten av praktiknära forskning och riktade kompetensutvecklingsinsatser. Detta innebär att det behövs ges möjligheter till förskollärare och inte minst till hela arbetslaget att vara medskapare av ny kunskap, vilket kan vara en viktig utgångspunkt för professionella utvecklingsinsatser och följaktligen kvalitetsförbättring.
Ska du fortsätta med ditt avhandlingsämne?
– En rad samarbeten är på gång, men först behöver jag ge familjen lite mer kvalitativ tid och samla ihop mina krafter, då ett avhandlingsarbete kräver tid och energi. Men min avhandling har väckt ett stort intresse hos mig om frågor som rör förskollärares och arbetslags kompetensutveckling och det finns massor av idéer för fortsatt forskning.
Vad är det roligaste med forskaryrket?
– Att det ger möjligheter till kreativitet… Att ställa frågor och fördjupa sig i någon frågeställning, att pröva olika hypoteser och att bekräfta eller förkasta dem… Att träffa andra forskare eller andra aktörer som är involverade i ett forskningsprojekt och ha konstruktiva dialoger som kan leda till mycket nytt. Jag ser det som en ständig lärandeprocess och jag tycker att det är väldigt spännande.
Vad jobbar du med när du inte forskar?
–Då handleder jag förskollärarstudenter i deras examensarbeten, med ett specifikt fokus på uppsatser som bygger på enkätundersökningar för dataproduktion och kvantitativa analytiska metoder.
Vad gör du på fritiden?
–Jag njuter av att umgås med familjen framför allt och vänner! Om det blir tid över till annat, vilket inte händer ofta, ägnar jag mig åt att läsa skönlitteratur, att pyssla med scrapbooking, gå på opera och teater.
Panagiota Nasiopoulous avhandling
Allmänna lästips om ämnet
Sheridan, S., Sandberg, A., & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. Lund: Studentlitteratur.
Williams, P., Sheridan, S., & Pramling Samuelsson, I. (2016). Barngruppens storlek i förskolan. Konsekvenser för utveckling och kvalitet. Stockholm: Natur & Kultur.
Panagiota har medverkat i
Pramling Samuelsson, I., Sheridan, S., Williams, P. och Nasiopoulou, P. (2014). Stora barngrupper i förskolan – ett medieperspektiv. I J. Balldin, J. Dahlbeck, A. Harju, och P.Lilja (red), Om förskolan och de yngre barnen – historiska och nutida nedslag. Lund: Studentlitteratur, s. 101–114.
Skrivet av: Lotte Mjöberg
