Förskolan Täppan

Förskolan Täppan finns mitt i Stockholm på Södermalm. Förskolan är inrymt i ett bostadshus som ligger på Östgötagatan.

Huset byggdes 1983 och det var då förskolan startade. Lokalerna är byggda som förskola med ljusa härliga rum. Ljuset får vi in från olika vinklar i olika rum, fönstren har låg höjd så barnen kan vinka hej då till mamma och pappa. Uppdelning av ytan i flera mindre rum ger möjlighet att arbeta med mindre grupper av barn. Miljön är anpassad efter barnens olika åldrar och utvecklingsstadier. Miljön är föränderlig utifrån barnens intressen. Det är barnens tankar och intressen som är det viktiga inför varje förändring. Vi har stor hjälp av miljön i det pedagogiska arbetet, som är utformat på ett sätt som intresserar barnen.

Vår utemiljö består av kullar som ger övning i att ta sig uppför och nerför. Buskar blir låtsasskog för de minsta. Sandlådor, en röd lekstuga, rutschbana, cykla och spela landbandy går också bra. Vi har en pergola som ger oss både ljuvliga dofter och färger, vi får en sinnlig upplevelse av blommor, buskar ljus och skugga av vindens sus i löven.

Tematiskt arbetssätt präglar verksamheten

Vi har under en längre tid arbetat med Piratprojektet. Det speglar vårt tematiska arbetssätt på ett mycket tydligt sätt. Läs mer i artikeln ”Piraterna reser vidare” som publiceras under maj månad! Barnens intresse styr innehållet i våra teman och projekt. Ett sådant arbetssätt möjliggör också att alla de olika områdena i läroplanen finns med. Ett exempel är genusarbetet.

Vi pratar aldrig om pojkar och flickor utan om vi och om oss. Traditionella ”flickleksaker” och ”pojkleksaker” har vi medvetet mycket sparsamt med. Däremot har vi mycket djur, vi använder material från naturen och barnen skapar tillsammans med pedagogerna lekmiljöer.

Delaktighet är viktigt för oss, detta blir tydligt när vi arbetar med barn i olika projekt där lyssnar vi in barnens egna tankar och önskningar t.ex. vid inriktning och aktiviteter kring temat, i vårt stall och när vi valde namn på hästarna. Men också i de vardagliga rutinerna. Vi äter i en matsal, en avdelning i taget. Enda undantaget är avd Regnbågen som är för de minsta barnen, där äter man på sin avdelning. I matsalen får barnen alltid själva välja vem de vill sitta bredvid.

Berättartältet

Berättartältet eller berättarverkstaden är en metod vi arbetar med för att dokumentera barnets språkutveckling.

Det går till så här:

En pedagog och ett barn går in i Berättartältet. Pedagogen har med sig ett tomt pappersark. Vi ställer frågan ”Vad vill du berätta för mig” och skriver sedan ned allt som barnet säger, ordagrant. Från början är det bara enstaka ord. Längre fram kommer en- och tvåordsmeningar och när barnen blir ännu större blir berättelserna längre. I början kan det 1–2 minuter men ju mer utvecklat språk de får, desto längre tid kan de behöva för att berätta färdigt. Vissa barn har mycket på hjärtat men när pappret är fullt vet de att det är dags att avsluta. Vi är noga med att fråga ”Är du klar” innan vi slutar. Vi sitter i vårt ”berättartält” och det är viktigt, särskilt i början då vi vill etablera rutinen. Det här gör vi en gång i månaden med alla barnen.

Det här är ett mycket enkelt men effektivt sätt att följa barnen och dokumentera deras språkutveckling. Vi samlar alla berättelser i en portfolio. Detta ligger sedan som grund för föräldrarsamtalen.

Matematik i leken

Några av oss utbildades av Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) 2006–2007. Det var en gemensam utbildning för hela stadsdelen och syftade till att få ökat fokus på vardagsmatematiken. De som utbildades har fört vidare sina kunskaper till resten av arbetslaget. Sedan dess har vi jobbat mer medvetet med matematiken än tidigare.

Vi försöker på olika sätt få in matematiken i leken och nu börjar metoderna falla på plats. Ofta börjar vi i form av sagor och sånger som Bockarna Bruse eller Guldlock, särskilt för de minsta barnen. Det har också blivit självklart för oss att vi benämner allt med rätt ord t.ex. ”Nu går vi in till den runda mattan, den som har formen av en cirkel, och har samling”.

Homogena åldersgrupper och rotation

Vi arbetar med homogena åldersgrupper: Förskolan Täppan har fyra avdelningar, fördelade på en avdelning för 1–2,5 år (14 barn), en avdelning för 2,5–3,5 år (16 barn), en avdelning för 3,5–4 år (18 barn) och en avdelning för 4–5 år (18 barn).

Det fungerar så att de yngsta barnen börjar i en grupp med ett arbetslag i lokaler som är anpassade till åldersgruppen. Nästa höst flyttar hela gruppen – inklusive pedagogerna – till nästa avdelning och så vidare under barnens alla år hos oss på Täppan. Varje år flyttar barngrupp och pedagoger till lokaler anpassade till åldersgruppen. Miljöerna utformas efter barnens lekar och intressen. Det här systemet fungerar bra för oss, eftersom vi har kunnat välja att ta in barn ur kön så att det passar utifrån åldern i barngrupperna. Vi hoppas att detta ska kunna fortsätta trots ändrade köregler i Stockholms Stad.

Rotationen gör att Täppan blir Allas förskola – inte min och din avdelning – eftersom pedagogerna roterar varje år. Efter fem år börjar arbetslaget om med en ny småbarnsgrupp. Personalen trivs jättebra med det varierade arbetet.

Föräldrasamverkan

Barnen får ta med material och rekvisita hemifrån både till våra lokaler eller när vi har speciella teman. Detta ökar delaktigheten för både föräldrarna och barnen. Exempel på detta kan vi ta från vårt Gosedjurs tema, där vi arbetar med barns empati och olika känslor. Först fick barnet ta med sitt favoritgosedjur. Barnen gick hem och frågade och fick reda på vad mamma och pappa haft för gosedjur. Därefter fick barnen ta med foton på mamma och pappa när de var små och föräldrarnas gosedjur.

Här kunde barnen se likheter mellan sig själv och föräldrarna. I hela det här temat deltog föräldrarna mycket aktivt på ett positivt sätt!

Varje höst genomför vi en egen föräldraenkät. Vi brukar ha Föräldrafix – ett par tillfällen om året där föräldrarna är med och syr utklädningskläder eller dekorationer, lagar leksaker, eller ordnar med något barnen önskar – exempelvis var föräldrarna mycket delaktiga i att färdigställa vår Piratbåt. Sedan ordnar vi de sedvanliga arrangemangen som grillafton och julfest.

Två gånger per år har vi föräldramöten avdelningsvis. Här märker vi tydligt att frågorna från föräldrarna utvecklas från att i början handla om omsorg till att allt mer handla om innehållet i verksamheten – Hur arbetar vi med genus? Hur genomför vi experiment? Hur utvecklas innehållet i verksamheten? – ju äldre barnen blir. De viktigaste frågorna för oss är: ”Är det något du saknar på din förskola?” ”Vilka förväntningar har du på förskolan?”, ”Hur vill du bli informerad?” och ”Vad önskar du för föräldraaktiviteter? Vad vill du delta i?”