Article image

Riddarängens förskola

Publicerat

2018-05-02

Riddarängens förskola har ligger trivsamt belägen vid en skogsdunge intill bostadsområdet på Östra Olofstorp, Mantorp i Mjölby kommun. Vi har tre stora arbetslag: Draktornet, Riddarborgen och Gycklaren, men arbetar med barnen i sju mindre grupper.

Vi har en stor och härlig gård som inbjuder till mycket lek av olika slag. Vi har också nära till skogen och till pendeltåg. Riddarängen byggdes 2009 och vi har rymliga, fräscha och ljusa lokaler.

Så här är vi organiserade

Riddarängens förskola är en kommunal förskola i Mjölby kommun. Här arbetar totalt 20 pedagoger fördelade på sammanlagt 17,5 heltidstjänster. Pedagogerna är i sin tur fördelade på tre arbetslag med totalt 7 barngrupper. Ett arbetslag har de yngsta barnen (1–2-åringar) och två arbetslag arbetar med de äldre barnen (2–5-åringar).

Vi arbetar ständigt med att utveckla vår verksamhet. Vårt ansvar är att barnen ska behålla och utveckla sin nyfikenhet och kreativitet. När vi planerar och utvärderar verksamheten utgår vi från frågorna ”vad ska vi erbjuda varje barn?” och ”vad har varje barn fått hos oss?”.

För att barnen ska trivas och lära sig nya saker måste barngruppen fungera tillsammans. Vi lägger därför mycket tid på att ”arbeta ihop” våra barngrupper. Förskolan som institution är unik: det är här som barnen bygger sina första relationer utanför familjen. Vi har ett nära samarbete med barnens familjer.

Trygga och självständiga barn

I vårt likabehandlingsarbete har vi visionen att alla barn ska känna sig respekterade och att de har lika värde. Detta genomsyrar allt vårt arbete. I detta ingår att barnen ska få stärka sin självkänsla och sitt självförtroende ihop med sina kompisar.

Vi utgår från de sätt att se på lärande som framkommer i läroplanen: det sociokulturella samt det socialkonstruktionistiska perspektivet. Det betyder för oss att barnen lär i samspel med varandra och pedagoger, samt i samspel med miljön de vistas i. Det betyder också att barn och pedagoger skapar kunskap tillsammans.

För pedagogerna betyder det här att de ska vara delaktiga i barnens kunskapsskapande och då måste vi utgå från barnens tankar och hypoteser i det pedagogiska arbetet. I vårt arbete blir det viktigt att utgå från barnens intresse och att barnen ska få fördjupa sig. För att behålla barnens nyfikenhet och för att barnen ska bli intresserade av nya saker använder vi den pedagogiska miljön som redskap.

I vårt pedagogiska arbete vill vi utgå från vardagen och vi fokuserar mycket på att göra barnen självständiga. Det innebär att vi måste ge barnen tid att få pröva, testa och göra färdigt. De barngrupper där de allra yngsta barnen går har ett mycket utvecklat arbete kring barnens självständighet. Arbetssättet innebär att det finns ett mycket tillåtande klimat där barnen får mycket tid att agera själva. Vi vill, som Lena Edlund (författare till boken De yngsta barnen och läroplanen) säger, ”göra vardagen märkvärdig”.

Kontinuerligt kvalitetsarbete

Just nu läser vi och arbetar med Skolinspektionens kvalitetsgranskning Förskolans pedagogiska uppdrag. Vad betyder den för oss? Skolinspektionen anser att undervisningen på förskolan sker i kommunikation och samspel mellan pedagoger och barn utifrån barnens intressen i vardagen. De pratar om dialoger och expanderade dialoger och de konstaterar att förskolorna generellt är dåliga på att ta tillvara lärandet i rutinsituationerna samt att dialogerna på förskolorna rent allmänt blir korta.

Denna rapport har vi stor nytta av i vårt arbete med att ta vara på vardagssituationer samt i vårt arbete med vårt prioriterade mål om språk (se nedan under punkt 4 där vi beskriver vårt arbete med prioriterade mål).

Grunden för allt vårt arbete är att bygga fungerande barngrupper med en god atmosfär. När barngrupperna fungerar kommer varje barn till sin rätt och vi kan inkludera alla barn oavsett vilka behov de har.

För att lyckas med detta för vi ett systematiskt arbete med att göra anpassningar kring barngrupperna där vi försöker lösa de problem som uppkommer genom att ändra på vårt förhållningssätt och på miljön.

Det bästa med att arbeta på Riddarängens förskola

Några röster från pedagogerna:

”Flexibiliteten, tillåtande klimat och nytänkandet!

”Gott samarbete och bra klimat i arbetslagen.”

”Vi har fått till en väl fungerande organisation och ett bra arbetssätt.”

”Alla härliga barn.”

”Den allra bästa förskolan av alla jag arbetat på. Så fint bemötande av andra människor barn, kollegor och föräldrar!”

”Att få arbeta fritt och självständigt utifrån läroplanen och med barnen i mindre grupper.”

Bästa sättet att använda Förskoleforum

Vi använder Förskoleforum för att få inspiration och nya tankar. Att ha möjlighet att kunna ställa frågor till experter är bra, det har vi utnyttjat. Aktuell forskning är viktigt och vi hittar många tips och idéer!

Tips till andra förskolorVi är nöjda med vårt arbete med prioriterade mål och vill gärna dela med oss av det för att inspirera andra.

Inför varje läsår väljer vi två prioriterade mål utifrån de behov som vi ser i vår verksamhet. Det är ett lärandemål och ett mål kopplat till värdegrunden (likabehandlingsarbetet). Målen är tagna direkt ur läroplanen.

När vi sedan valt mål bearbetar varje arbetslag dessa. Vad betyder de här målen för oss? I detta arbete gör varje arbetslag egna konkreta målkriterier utifrån att ”utveckling mot målet sker när …”. Dessa målkriterier följs sedan upp och utvärderas under året i varje arbetslag och med olika metoder.

När det gäller årets prioriterade mål som handlar om språk och jämställdhet, använder vi olika metoder för att bedöma hur vi arbetar med dessa och vad barnen får i detta arbete. Vi använder filmning, observationer, pedagogiska dokumentationer samt olika former av mätningar. Vi skapar en bild av vår verksamhet och vad den leder till.

Som tips till andra förskolor så vill vi särskilt lyfta filmningen. Vi har använt oss av Christian Eidevalds bok Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan – Hallå, hur gör man? för att utveckla denna metod. Varje pedagog filmar sig själv i en situation, sedan går pedagogen själv igenom filmen utifrån en metod som Eidevald beskriver i sin bok. Därefter tar varje pedagog med sig resultatet från sin filmning till arbetslaget, där man själv beskriver resultatet och hur man väljer att arbeta vidare med sitt eget förhållningssätt, och dessutom reflekterar hela arbetslaget gemensamt kring resultatet av filmerna.

Dessa filmer har höjt vår verksamhet genom att vi blivit mer medvetna om vad som sker på Riddarängen och genom att filmerna har inneburit större nyfikenhet hos pedagogerna. Det är ett spännande och roligt arbetssätt!

För att öka kunskapen och skapa en gemensam teoretisk ram att utgå från läser pedagogerna samma bok som vi sedan har ett litteraturseminarium kring. Dessa seminarier leder till att boken konkretiseras och diskuteras utifrån vår verksamhet. Detta läsår läser vi Beteendeproblem i förskolan: om lågaffektivt bemötande för att sedan ha ett seminarium kring denna bok.

När det gäller vårt arbete med den pedagogiska miljön vill vi lyfta arbetslaget med de yngsta barnens arbete med att skapa digitala lärmiljöer. Under förra läsåret utvecklade detta arbetslag arbetet med att använda projektorer med filmer och olika ljus i barnens lekmiljö. Genom att tillföra det digitala verktyget i barnens vardagliga lekmiljö kunde vi expandera barnens lekar och tankar.

Ett konkret exempel på något som varje arbetslag haft nytta av i sitt kvalitetsarbete och som vi skulle vilja tipsa andra förskolor om, är reflektioner över vilken barnsyn vi utgår ifrån vid olika tillfällen i vår verksamhet.

När vi arbetar med detta har vi utgått från de olika sätt att se på barn som Reggio Emilia institutet brukar lyfta:

Det fattiga/passiva barnet
Det vakna men fattiga barnet
Barnet som natur och
Det rika/kompetenta barnet.

Genom att genomlysa verksamheten utifrån dessa punkter blir det tydligt att vi utgår från olika barnsyn i olika situationer. Vi tror många gånger att vi utgår från att barnen är kompetenta och att vi tillsammans med barnen skapar kunskap, men när vi sätter luppen på det så får vi ett annat resultat.

Vi har upptäckt att vi ibland (hemska tanke) talar till barnen utifrån nummer 1: att barnen är en tom påse som ska fyllas. Vi har också upptäckt att vi många gånger utgår vi från nummer 2: att den vuxne vet vad det är barnet ska kunna, alltså förmedlingspedagogik.

Genom att använda dessa barnsyner har vi i vår verksamhet kunnat öka arbetet med att i stället utgå från det kompetenta barnet, och samtidigt har vi ökat medvetenheten om vad vi som pedagoger medvetet och omedvetet utgår från när vi möter barnen i olika situationer.

Verktyg och praktiska tips

Precis som många andra förskolor har vi utvecklat ett kvalitetshjul. Vi kallar vårt hjul för S.K.I.M, som betyder systematiskt kvalitetsarbete i Mantorp och det ligger i PowerPoint, vilket gör att det blir smidigt för alla arbetslag att arbeta i.

I vårt S.K.I.M. finns alla aktiviteter i vårt kvalitetsarbete med. Genom detta verktyg kan vi hålla styr på vårt arbete och det blir överblickbart. Här finns de olika tillfällen när och hur vi har bestämt oss för att mäta våra målkriterier för de prioriterade målen. Här finns också hållplatser inlagda, då förskolechef tillsammans med arbetslagen gör en formativ bedömning av verksamheten för att kunna bedöma resultatet av det vi jobbat med och för att kunna planera vidare.

Vi gör också verksamhetsplaner i varje arbetslag för att få arbetet för hela läsåret överblickbart. Det är aktiviteterna i dessa verksamhetsplaner som sedan överförs till S.K.I.M.