Balkongodling på Bulltofta förskola

Bulltofta förskola ligger i utkanten av Malmö, nästan vid gränsen till Arlöv. Förskolan består av en tvåvåningsbyggnad där de yngre barnen är placerade på nedre våningen och de äldre på ovanvåningen. Varje åldersgrupp är i sin tur indelad i fyra avdelningar. Sammanlagt har vi knappt 150 barn på förskolan.

Vi arbetar inte utifrån någon uttalad pedagogisk inriktning, men utifrån filosofin att barn kan och ska få möjlighet att skapa sin dag utifrån sina behov, lust och upptäckarglädje, tillsammans med andra barn och vuxna. 

I Bulltofta förskola lyfter vi det kollegiala lärandet och eftersträvar att ta tillvara den kompetens som finns i huset. Vi är alla olika och bidrar på olika sätt men får människor ”blomma ut” och vara i det som intresserad dem visar det sig ofta att det är lätt föra över denna entusiasm på barnen.

God tillgång till fina utemiljöer

Förskolan har en stor gård med kullar, buskar och små träd. Det finns bland annat gungor, stockar, stenar och lekhus på gården. På gården finns en avgränsning till en mindre gård där det finns rutschkana, klätterhus och sandlåda. Här är de främst de yngre barnen som vistas.

På andra sidan vägen finns en skola f–6 och bredvid den en grön park, Beijerspark. Parken blir nästan som en förlängning till förskolan eftersom närheten gör att vi ofta vistas i parken. Bortanför denna park finns ytterligare en park och många gröna områden.

På andra sidan förskolan finns ett koloniområde som har öppet under sommaren. Man kan få intryck av att befinna sig både på landet och i stadsmiljö, beroende på vilket väderstreck man går mot. Lokalbussarna har sin parkering i närheten och det är lätt att ta sig till Malmö centrum.

Balkongprojektet – meningsskapande och lärande

Bulltofta är en typförskola med åtta avdelningar, och längs hela ovanvåningen löper en lång balkong. Redan från starten diskuterade vi hur vi på bästa sätt skulle kunna utnyttja balkongen och även integrera den i verksamheten. Några pedagoger med intresse och kunskap om odling började plantera växter och odla på balkongen tillsammans med barnen – det blev startskottet för vårt balkongprojekt.

I början tog vi spannar, krukor och vad vi hittade i huset, köpte in jord och fröer, och experimenterade oss fram tillsammans med barnen.

Allt eftersom tiden gick blev aktiviteterna kring odlingarna ett allt större inslag i vår verksamhet. Barnen var med och planterade, samlade fröer till nästa år, skördade och tillredde det vi odlat, och åt det vi lagat. Balkongen som miljö blev också en viktig plats för aktiviteter, matstunder och samling.

Delaktigheten i fokus

Vi pedagoger tog i allt större utsträckning med oss det vi upplevde tillsammans med barnen på balkongen i våra reflektionssamtal med pedagogistan på förskolan. Vi började diskutera hur vi skulle kunna få barnen mer delaktiga i miljön utifrån sitt eget meningsskapande. Under balkongprojektets första år hade dessutom hela förskolan leken och barns delaktighet och inflytande som utvecklingsområde – något vi utgick ifrån i våra samtal.

Trots att barnen var delaktiga och aktiva i det vi gjorde, upplevde vi att det var vi pedagoger som satte agendan och skapade förutsättningarna. Vi började titta på hur barnen lekte ute på gården och i andra miljöer vi rörde oss i, som lekplatser och parker utanför förskolan.

Vi kunde konstatera att barnen ofta samlade saker från naturen i sina lekar. De blandade, organiserade och sorterade naturföremålen, och utforskade på olika sätt sin omgivning genom leken. Det var en upptäckarglädje som utgick från det som barnen fann lust och mening i och som hade sin grund i leken. Vi pratade också mycket om vikten av sinnliga intryck och uttryck. Hur skulle vi kunna utveckla miljön på balkongen så att allt detta kunde få ta större plats? Hur skulle vi kunna koppla detta till barns lärandeprocesser?

Samarbete med Kreativt lärcenter

För att få stöd i detta arbete tog vi kontakt med Kreativt lärcenter i Malmö som arbetar med frågor om barns meningsskapande. Vi pedagoger fick berätta att vi ville utveckla miljön på balkongen men att vi behövde hjälp med idéer och tankar.

Även barnen fick berätta hur de såg på sin miljö och vad de skulle vilja göra med den. Det första barnen sa var att de ville att vi använda hela balkongen. Vid den här tiden var fortfarande halva balkongen oanvänd, och anledningen till det var att vi pedagoger kände oss oroliga för att tappa uppsikten över barnen – en ”intressekonflikt” mellan barnens lust att utforska och vår vår återhållsamhet för att kunna ha kontroll, som var viktig att lösa.

Tillsammans med barnen blev nästa steg att leka fram ”rum” som de var med och skapade. Samtidigt som vi gemensamt flyttade runt växter, la ut konstgräsmattor och hämtade material som barnen själva föreslog, kunde vi se att leken tog fart i miljöerna.

Att kunna gömma sig var något som barnen tydligt hade uttryckt som viktigt för dem. Vi vuxna hade ett förslag som gick ut på att potatisplantorna skulle bilda väggar mellan rummen, eftersom blasten redan hade växt upp en bra bit. Men ett av barnen tyckte att vi skulle välja pallkragen med majsen i stället (majsplantorna var vid denna tidpunkt väldigt låga) eftersom majsen skulle komma att bli mycket högre än potatisblasten.

Leken tar fart

Det fick bli majsen som bildade vägg, och det var absolut det bästa valet. Rollekarna tog fart. Vi skapade fler rum med bland annat stenar, vatten och penslar vilket barnen använde sig mycket av, både i leken och som avkoppling och nedvarvning.

Balkongen blev i dessa stunder, när barnen själva var med och påverkade innehållet, också en miljö ”ägd ”av barnen själva och de kunde använda den utifrån sitt eget meningsskapande i leken och utforskandet.

En reflektion som har varit viktig att ta med är barnens egen sammanfattning som vi råkade höra en dag när de lekte. En flicka stannar plötsligt upp i leken och vänder sig till sin kompis och utbrister: ”Kommer du ihåg hur balkongen var förut?” Den andra flickan svarar: ”Ja, tråkig! Inget vatten och inga stenar, och ingen mamma-pappa-barn-lek, men nu, nu är den perfekt!” Detta var det bästa betyg vi kunnat få!

Kunskap om odling

Kunskapen om odling har också ökat sig bland pedagogerna. Denna sommar har vi för första gången odlat och inrett hela balkongen. Intresset går lite upp och ner, precis som med alla projekt, men vi är också beroende av naturens krafter. Denna sommar har varit kall och blåsig och inte gett de bästa förutsättningarna för odlandet och balkongen som lekmiljö. Men detta hindrar oss inte från att se fram emot nästa säsong.

Nu funderar vi på hur vi kan nyttja miljön mer under vinterhalvåret. Vi har noterat barnens stora intresse för is och snö. Detta är något vi vill fortsätta arbeta med och utforska tillsammans med barnen.