Agneta

Jonsson

Publicerat 2018-04-25

Agneta Jonsson är nyfiken på förskolans betydelse för barn och samhälle. Detta ledde henne efter 20 års arbete som förskollärare till en tjänst som universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Högskolan Kristianstad. Hon disputerade 2013 med avhandlingen Att skapa läroplan för de yngsta i förskolan. Barns perspektiv och nuets didaktik.

Berätta lite om dig själv

Jag har en förskollärarutbildning i botten samt en forskarutbildning. Jag har arbetat 20 år i förskola och barnskola (en verksamhet där förskollärare, grundskollärare och fritidspedagoger arbetade integrerat med barn 6–8 år). Efter att ha arbetat som universitetsadjunkt ett antal år vid Högskolan Kristianstad arbetar jag idag som universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap på samma arbetsplats.

Varför blev du forskare?

Grunden finns i mitt tidigare arbete som förskollärare, och i det senare som adjunkt inom lärarutbildningen, kombinerat med en nyfikenhet på förskolans betydelse för barn och samhälle. Förskolan som institution har genom åren fått en alltmer påtaglig betydelse, fler och fler av de yngsta barnen vistas ju i förskolan från tidig ålder. Dessutom har det pedagogiska uppdraget förtydligats de senaste åren. Förskollärarna har getts ökat ansvar för kvalitetsfrågorna i förskolans verksamhet.

Det som skrivs i läroplanen för förskolan kan vara mycket olikt det som sägs och görs i praktiken! Därför tycker jag att det är viktigt att få en bild av vilka villkor som lärare i förskolan bidrar till, genom sitt arbete med de yngsta barnen.

Vad forskar du om?

Jag har i mitt avhandlingsarbete intresserat mig för förskollärarna som arbetar med de yngsta barnen i förskolan. Min utgångspunkt i min forskning är att läroplaner är något som skrivs fram som ett styrande samhällsdokument. Men läroplaner är också något som skapas av aktörer i praktisk verksamhet – i det här fallet i förskolan.

Jag har studerat vilka villkor för lärande som förskollärares arbete kan möjliggöra, när läroplaner skapas i förskolan för barn i åldrarna 1–3 år. Jag var också nyfiken på vad dessa skapade läroplaner kan innebära för barns eget aktörskap och vad det kan få för betydelse för barns möjligheter till lärande och utveckling. Det empiriska materialet består av intervjuer och observationer av ett antal lärare i förskolan. Mitt fokus är på lärares beskrivningar av läroplansarbetet och på lärares kommunikation med barn mellan 1–3 år.

Vad säger forskningsresultaten?

De visar tydligt att lärarna är lyhörda för de yngsta barnens intressen. Lärarna utför arbetet med barnen utifrån vad varje situation medger, och de tar de didaktiska besluten i stor utsträckning här och nu. Genom min studie har detta getts begreppet ”nuets didaktik”.

Vidare visar studien att kommunikation mellan förskollärare och barn sker med en mängd skiften: mellan både vem man riktar sig till och vilket innehåll som kommuniceras.

Resultaten visar hur lärares arbete med barn 1–3 år antingen kan begränsa, bekräfta eller utvidga barns möjligheter till erfarande, engagemang och delat fokus kring ett innehåll i förskolan. Frågan är om nuets didaktik står för en omsorgskultur för barn här och nu genom att spjärna mot en framtidsinriktad lärandekultur – eller om det tvärtom kan förstås som en strategi för att förena dessa? Frågan är också om lärandeinnehåll riskerar att åsidosättas eller överbetonas beroende på vilka förutsättningar lärare har att skapa läroplan.

Studien visar att villkoren i förskolan erbjuder barn utrymme som aktörer. Men lärare kan samtidigt vara så fokuserade på att få med alla barn och ”allt” innehåll att kommunikationen med barnen istället blir svårbegriplig och fragmentarisk. Denna (och annan forskning) bidrar till nya sätt att förstå och organisera undervisning kring omsorg, fostran och lärande som kan stödja barns potential både nu och i framtiden.

Förskollärares utbildning och strukturella villkor har i tidigare forskning visat sig vara avgörande i sammanhanget. Lärare med en gedigen, vetenskapligt förankrad kunskapsbas framstår som en rättighet även för de yngsta förskolebarnen.

Jag tror att resultaten kan bli användbara såväl i förskola och förskollärarutbildning, som i sammanhang där policybeslut för förskolan hanteras. Min studie belyser ju förskollärares betydelse för hur lärandevillkor skapas. Den bidrar också med nya begrepp, som exempelvis nuets didaktik.

Hur ska du fortsätta med ditt forskningsämne?

Just nu arbetar jag bland annat med ett par studier om vad undervisning kan innebära för dem som arbetar med de yngsta i förskolan. Förskolan omfattas ju sedan några år av skollagen, där undervisningsbegreppet gäller även förskolans pedagogiska verksamhet. Eftersom undervisning förut varit förknippat främst med skolan menar jag att det finns behov av andra tolkningar av vad det kan betyda i förskolan. Detta intresserar mig, särskilt när det gäller verksamhet för barn mellan 1–3 år. En av dessa studier, forskningsprojektet Lekbaserad didaktik – att vidareutveckla förskoledidaktisk teoribildning i samverkan mellan forskare och förskollärare, har blivit beviljad forskningsmedel från Skolforskningsinstitutet. Dessutom har det kommit ut en antologi om förskolans yngsta barn med Ingrid Pramling Samuelsson och mig som redaktörer och ett antal intressanta forskare som författare.

Lästips

Jonsson, A. & Pramling Samuelsson, I. (red.) (2017). Förskolans yngsta barn – perspektiv på omsorg, lärande och lek. Stockholm: Liber.

Agnetas avhandling

Jonsson, A. (2013). Att skapa läroplan för de yngsta barnen i förskolan. Barns perspektiv och nuets didaktik. Göteborg: Göteborgs universitet

Agneta Jonssons tips till förskollärare:

• Den nationella forskarskola jag tillhört (FoBa –forskning om barndom, lärande och ämnesdidaktik) har gett ut en antologi, där vi författare till de olika kapitlen ger exempel på forskning kring villkoren kring barns barndomar och yngre barns lärande: Pramling Samuelsson, Ingrid & Tallberg Broman, Ingegerd (red.) (2013). Barndom, lärande och ämnesdidaktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
• Sedan är det en spännande tid med mycket forskning kring yngre barn både nationellt och internationellt så det finns all anledning att ha koll!

Skrivet av Lotte Mjöberg.

Foto: Högskolan Kristianstad.