Magnus

Karlsson

Publicerat 2018-10-15

Vem är du?

– Jag är 44 år och bor med min familj i Varberg. Jag har en bakgrund som förskollärare och arbetade inom förskola/fritidshem under ca 10 års tid innan jag kom in på forskarutbildningen 2011. Jag disputerade i april 2018 och arbetar nu som kursledare och lärare på förskollärarprogrammet vid Göteborgs Universitet.

Berätta om din forskning!

– I min avhandling undersöker jag det moraliska arbete som görs i vardagen på förskolan. Fokus ligger på det moraliska arbete barn gör sinsemellan i olika lekaktiviteter. Jag studerade även en samling där vuxna tillsammans med barn försöker hantera moraliska problem som uppstått i barns lek.

– Moralarbetet sker när man värderar och bedömer varandras agerande i moraliskt hänseende, t.ex. argumenterar om vad som är rättvist, hyllar eller skuldbelägger varandra, hanterar brott mot gemensamma regler, hur man ska vara som en bra kompis etc.

Vad säger forskningsresultaten?

– Avhandlingen visar att barn är aktiva i sitt sätt att hantera moraliska frågor och dilemman i vardagen, där de tillsammans skapar komplexa moraliska ordningar. Moralarbetet är tätt knutet till barns sociala relationer i lek.

– Ett exempel på barns moraliska arbete är när två flickor spelar memoryspel med varandra och hanterar upplevda brott mot både uttalade och implicita regler. De har olika uppfattningar om vad som är rättvist i spelet vilket skapar konflikter dem emellan och leder till anklagelser om fusk. Den ena flickan argumenterar för att spelet går ut på att vinna medan den andra flickan hävdar att spelet blir rättvist bara om de har lika många par. Till slut kompromissar den ena flickan med sin version av rättvisa. Hon tillmötesgår den andra flickan och hennes version vilket verkar handla om att värna om deras vänskapsrelation. Det moraliska arbetet är alltså knutet både till agerandet i själva spelet och till ett mera relationellt orienterat arbete. Det sistnämnda handlar om att vidmakthålla sina relationer utanför spelet och till hur man ska vara som en bra kompis.

Vilken nytta har de som arbetar i förskolan av just dina forskningsresultat?

–Avhandlingen ger framför allt inblick i hur barnen själva hanterar moralfrågor, vilket kan bidra till att öka barns delaktighet i förskolan. Förskolans personal kan alltså få kunskap och bli medveten om det ibland subtila moraliska arbetet som ständigt pågår mellan barn och hur de hanterar normer för sina relationer. Barn tar inte bara över vuxnas regler och perspektiv på moral, utan är aktiva i sitt sätt att hantera moraliska frågor. Det är tätt knutet till hur barn organiserar sin lek och sina kamratrelationer. I samlingssituationen visas hur barnen har alternativa strategier att hantera vuxnas moralfostran och att de har egna moraliska agendor vid sidan om de vuxnas. Man kan också fundera över vad pedagogernas sätt att hantera problemet med att en flicka blivit utesluten får för konsekvenser för flickans relation till de andra.

– Även lärarutbildningen kan ha nytta av detta. Förskolans läroplan ger uttryck för en mängd komplexa moraliska värden där barn ska lära sig förstå andras situation och utveckla en social handlingsberedskap inför andra. Och jag tror vidare att varken barn eller vuxna har en egen enhetlig moral, men i en tät dialog mellan vuxna och barn skulle det kunna skapas en spännande utveckling kring olika moraliska frågor.

Har du fortsatt med ditt avhandlingsämne?

– Vi får se framöver, men framför allt kommer jag undervisa om och arbeta med frågor som rör barns samspel och lek på förskollärarprogrammet, och eventuellt inom ramen för nya forskningsprojekt tillsammans med andra.

Hur kommer det sig egentligen att du blev forskare?

– När jag skrev examensarbetet på förskollärarutbildningen, analyserade jag videoinspelningar av barns samspel. Jag fascinerades av hur vi gör när vi interagerar med varandra, det subtila som sker i samspel och vad det är vi försöker åstadkomma med våra handlingar. Jag har alltid gillat att läsa om och försöka förstå teoretiska perspektiv på lärande och kommunikation.

Vad är det roligaste med forskaryrket?

– Att man får vara kreativ, att man får lära sig saker om sitt ämne genom empiriska studier och i diskussion om forskningsresultat med andra – studenter såväl som andra forskare.

Vad gör du när du inte forskar?

– Jag umgås med min familj och vänner, lyssnar på eller läser om musik (helst jamaicansk reggae, amerikansk eller brittisk punk/alternativ musik från 70- och 80-talet), tittar på fotboll eller tar en joggingtur.

Lästips

Magnus Karlssons avhandling Moraliskt arbete i förskolan. Regler och moralisk ordning i barn-barn och vuxen-barn interaktion.

Goodwin, M. H. (2006). Hidden life of girls. Games of stance, status, and exclusion. Oxford: Blackwell.

Evaldsson, A.-C. (2009). Play and games. I J. Qvortrup, W. A. Corsaro, & M. Honig (Red.), The Palgrave handbook of childhood studies. Houndmills, Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan.

Theobald, M., & Danby, S. (2012). “A problem of versions”. Laying down the law in the school playground. I S. Danby & M. Theobald (Red.), Disputes in everyday life: Social and moral orders of children and young people. Bingley, UK: Emerald Books.

Tholander, M. (2002). Doing morality in school. Teasing, gossip and subteaching as collaborative action. (Doktorsavhandling, Linköping Studies in Arts and Science, 256) Linköping: Linköpings universitet.

 

Skrivet av Lotte Mjöberg.