Fasanens förskola
I Nils Holgerssons hembygd, närmare bestämt i Skurups kommun i södra Skåne, ligger Fasanens förskola. Fasanen är en populär och välkomnande förskola som verkar under mottot ”En hälsofrämjande förskola med stor aptit på livet”. Följ med när Förskoleforum gör ett besök!
Av Ulrika Glaser.
Förskolan Fasanen byggdes 1971 och är den äldsta förskolan i kommunen. Vid invigningen för snart 50 år sedan var avdelningarna dimensionerade för tretton barn. Sedan dess har förskolan byggts ut och anpassats till dagens förhållanden. Numera har förskolan 108 barn och 20 pedagoger, varav hälften är förskollärare. Många i personalen har jobbat på förskolan i över femton år.
Fasanen-andan
Vi träffar Lotta Kalliomäki och Ingrid Grevillius som jobbar som enhetsutvecklare på förskolan, och vi börjar med att fråga vad det är som gör att personalen verkar trivas så bra på Fasanen.
– Vi har pratat mycket om det på våra apt:er – vad är det som gör att vi skiljer oss från andra förskolor? Jag tror det handlar om flexibilitet och att vi ser varandra. Och att vi smittas av varandras engagemang: ”Kolla, kolla här – jag är så taggad på att testa detta nästa vecka”. Det är så kul att man kan lära av varandra i vardagen, hela tiden. Allas fokus är alltid på barnen och deras utveckling, säger Lotta.
– Ja, vi har högt i tak och samtidigt ett driv, vi hakar på allt och därför stagnerar vi inte. Här finns inga bakåtsträvare och vi är nyfikna på varandra. Mellan avdelningarna är det öppet och generöst när det gäller till exempel material, och vi strävar efter att ha en positiv relation med alla barn på förskolan, fyller Ingrid i.
Den goda stämningen, arbetsglädjen och påhittigheten får hjälp på traven av att pedagogerna gillar att träffas även utanför arbetstid: fyller någon jämnt ska det firas och det anordnas både jul- och sommarfester.
– Det är ju lite som ett äktenskap: lägger du ingen kraft på det, vad får du då ut? Och med tanke på att vi nästan tillbringar mer tid med varandra här än vad vi gör med våra familjer så är det ju viktigt att det fungerar på jobbet. Mår vi i personalen bra blir det så mycket lättare att göra ett gott jobb varje dag, säger Lotta.
Likvärdighet skapar samhörighet och kvalitet
En annan sak som bidrar till kvaliteten är att Skurups kommun har valt att involvera samtliga personalkategorier i utbildningsinsatser som anordnats se senaste åren, inte bara förskollärarna. Detta bidrar också till sammanhållningen och till kvaliteten menar Ingrid och Lotta. Tanken är att om alla kollegor kan och vet samma saker, och har gemensamma utgångspunkter är det så mycket lättare att göra den bästa utbildningen för barnen.
– Vi har ju trots nedskärningar fått en hel del utbildningar, som gett oss mer på fötterna när det blir hårdare tider. Som Ringar på vattnet, ett projekt som handlar om bemötande. Det har verkligen gett stöd i det kollegiala samarbetet. Känner sig alla pedagoger inkluderade i undervisningen så är det till nytta för barnen. Det är rätt enkel matematik egentligen, säger Lotta.
Rollen som enhetsutvecklare innebär att Lotta och Ingrid driver utvecklingsfrågor kontinuerligt på förskolan, utifrån de behov som finns på Fasanen. De träffar de andra enhetsutvecklarna i kommunen minst en gång i månaden för att få och ge feedback på utvecklingsarbetet. Just nu är kommunens förskolor med i ett projekt som heter Flerstämmig undervisning i förskolan, och då har alla enhetsutvecklare träffats oftare för att diskutera hur detta ska implementeras i verksamheterna.
Projektet syftar till att pedagoger får testa olika teorier på sin undervisning, vilket har gett nya perspektiv på lärande och utveckling. Rektorerna och en processledare från kommunen är ett stöd i arbetet, men det är enhetsutvecklarna som ansvarar för att förmedla kunskaperna till pedagogerna.
– Det krävs att vi konkretiserar det teoretiska innehållet så det blir intressant för alla att ta till sig. Det ska vara spännande och gärna roligt också – klockan halv sju på kvällarna krävs det ju att man presenterar det vi fått till oss på universitetet på ett kreativt sätt och kopplar det till sådant som alla har erfarenhet av så det blir intresseväckande, säger Lotta.
Lärande genom drama och experiment
Även de yngsta barnen på Fasanen blir tidigt vana vid att bearbeta händelser och erfarenheter genom drama. Det är också ett sätt att undvika tjat och pekpinnar.
– Det bästa som barnen vet är ju när man går in i roll, så vi spelar mycket teater, till exempel om hur man ska vara mot varandra. Ett litet tips är dock att komma ihåg att växla mellan karaktärerna när man dramatiserar med de yngsta barnen – vi märkte att när en av pedagogerna hade varit den stygga lite för många gånger, då blev hon det på riktigt för några av barnen, och det vill man ju inte, skrattar Lotta.
Barnen involveras också i att själva komma med initiativ kring sin vardag på förskolan. Just nu pågår ett projekt kring vatten, som är en del av förskolans arbete med Grön Flagg. Vattenförbrukningsfrågan har engagerat många av barnen. De har kommit med förslag om hur man kan göra för att spara på vattnet, till exempel genom att placera ut en vattenvakt vid handfaten för att begränsa vattenflödet.
De kom dock fram till att det skulle vara svårt att genomföra i praktiken eftersom det barn som alla tyckte var bäst för uppgiften ju inte alltid var på förskolan. Då beslöt de istället att sätta upp skyltar med en uppmaning om att spara på vattnet vid varje handfat. Ingrid minns hur de undersökte vattenflödet i kranarna:
– Det var fantastiskt att se hur de stod i grupper och reglerade flödet i kranen för att se hur mycket som behövs, hur snål kan man egentligen vara för en handtvätt? Det var ett bra exempel på hur medforskande pedagoger engagerar barnen och sedan föder barnen egna idéer.
En magisk trädgård som granne
Den stora gården på Fasanen har länge varit en del av förskolans attraktionskraft. Där finns gott om roliga gömställen och plats för upplevelserik och kreativ lek. Vid en utbyggnad för några år sedan fick dock både den populära dungen och den höga kullen med rutschbana stryka på foten. Då kom pedagogerna på att de kunde fråga Siriusordern på andra sidan gatan om de kunde få nyttja deras trädgård ibland, och det gick bra eftersom villan endast används som festlokal kvällstid och för någon enstaka begravning dagtid.
– Runt huset finns en gammal trädgård med massor av fruktträd. Barnen ser den som en magisk skog och så finns där ett fågelbad med lite vatten i som intresserar de yngsta. På hösten plockar vi äpplen och gör äppelpaj, äppeltryck och samlar naturmaterial. Ibland finns där något dött djur som väcker intresse, berättar Ingrid.
– Det blir ju magiskt för de små barnen när vi har samling under valnötsträdet och vi har placerat ut gosedjur som kikar fram ur buskarna. Sen går vi på gosedjursjakt, säger Lotta.
Sovstund utomhus
När det är dags att sova middag görs det i de två sovloften. Där ligger barnen i sovsäckar på upphöjda träbänkar. I mitten finns en gång och det går att sätta på mysig musik om barnen tycker om det. Sovloften har visat sig fungera jättebra även om vissa nya föräldrar inte riktigt tror på det till en början. Men det brukar lösa sig på ett par dagar och oroliga föräldrar får ett sms med rapport om att barnet sover gott.
– De enda gånger barnen sover inte sover på loften är om den skånska vintern överraskar med hård blåst och snöfall i sidled, vilket händer någon gång per vinter, säger Lotta.
