Kombinera rörelse och digitala verktyg
Digital fysisk aktivitet? Nu har forskare vid Högskolan i Halmstad undersökt hur digital teknik och rörelse kan samverka och ge pedagogiska vinster.
Barns skärmtid är på tapeten och den beskrivs ofta som en stillasittande och passiv stund. Men Anniqa Lagergren, universitetslektor i pedagogik på Högskolan i Halmstad, och kollegan Kalle Jonasson vill slänga ett vedträ på den digitala debatten. I studien ”Närmiljö som lärmiljö” har de undersökt hur digital teknik kan användas tillsammans med fysisk rörelse och förflyttning i förskolans verksamhet.
– Vi har myntat begreppet ”digital fysisk aktivitet” framför allt i förhållande till onyanserade påståenden om till exempel skärmtid, stillasittande, asocialitet och andra risker, säger Anniqa Lagergren.
De genomförde digitala dokumentationer och använde sig av barnens, förskollärarnas och IKT-pedagogers datamaterial och genomförde också intervjuer med förskollärare och IKT-pedagoger.
– I en förskola dokumenterade barnen omgivningarna i en närliggande dunge med hjälp av en kamera. Barnen dokumenterade och berättade vad de såg. Vissa barn gick ganska fort och sprang samtidigt. Andra barn agerade som dokumentärfilmare och filmade till exempel barken på ett träd. Vi såg ett lärande och ett berättande som filmades med actionkamera.
Flera vinster med att kombinera digitala verktyg med rörelse
I en annan förskola, belägen lite utanför en stad, besökte barnen varandras hem och detta dokumenterades på film. Barnen skapade sedan sina egna filmer genom att redigera, lägga till ljud och text.
– Sammantaget visar resultatet att det finns flera pedagogiska vinster med att kombinera digitala verktyg med rörelse och förflyttning utomhus som sedan kan följa med in till förskolan och ge ytterligare lärande aktiviteter där barnen blir producenter av kunskap och därmed också meningsskapande och lärande. Den digitala kompentensen ökade hos både barn och personal. Att dokumentera med digitala actionkameror ledde även till att barnen lärde sig om betydelsen av till exempel olika kameravinklar och kanske är barnen våra framtida filmproducenter, säger Anniqa Lagergren.
Hur blir digitala lärmiljöer fysiska?
– Digitala lärmiljöer blir fysiska när kroppen är med i någon form av fysisk rörelse. Det kan vara att använda digitala dokumentationsverktyg när man förflyttar sig med kroppen på något sätt. Det kan vara när man arbetar med estetiska uttrycksformer och använder digitala verktyg för att stötta upp olika former som medger fysisk rörelse, till exempel dans.
Hur kan digitala lärmiljöer uppmuntra till lek och rörelse?
– Lek och rörelse är alltid något barn gärna håller på med oavsett om det är en digital eller analog lärmiljö. Det viktiga är att se digitala verktyg som något man kan använda för att utveckla leken eller rörelsen. I vårt projekt såg vi till exempel att de barn som dokumenterade ett tunnelbygge tog med sig sina erfarenheter av det in i leken. När de byggde tunnlar med stora klossar var hela kroppen i rörelse. Ett annat exempel jag observerat i förskolan är när man sätter igång en app med dansrörelser. Barnen har då härmat dansstegen och på det viset lärt sig dansa.
Hur ser framtidens digitala lärande ut?
– I förskolan handlar det om att arbeta med kännedom om vad digital teknik kan vara, hur den kan användas som just verktyg i lärandet, snarare som självändamål. Jag tror inte vi kommer ha några skärmar i framtiden utan vi kommer kunna projicera innehåll direkt på väggar, bord eller andra underlag. Det kommer förmodligen vara så att tekniken blir ännu mindre och kommer vara något vi sätter på oss på kroppen. Digitala verktyg kommer vara lika naturliga som papper, pennor, böcker och andra saker vi använder som verktyg i lärandet.
Hur kan digitaliseringen bli meningsskapande för barn i dag?
– Digitaliseringen är redan meningsskapande för barn i dag. Mycket av barns kultur blir levande genom digitala verktyg i form av till exempel spel och barns egna inlägg av olika slag. Barn ser hur äldre barn, ungdomar och vuxna använder sig av olika digitala verktyg och dessa blir då såklart attraktiva och skapar mening för de yngre barnen som vill göra likadant, säger Anniqa Lagergren.
Hon ger ett konkret exempel:
– Barn i dag leker inte likadant med telefoner som förr. Barn låstas i stället ta en selfie med något föremål som får vara telefon eller pratar med låtsastelefonen som vore det via telefonens högtalare precis som vi gör nu för tiden med våra mobiltelefoner. Den digitala tekniken representerar det samhälle vi lever – och barn har i alla tider ägnat sig åt att göra som andra människor gör i deras närhet.
Många ser skärmen som passiv. Hur ser du på digitala verktyg?
– Tyvärr förväxlas ofta digitala verktyg med skärmar och skärmtid vilket gör att det blir en snedvriden debatt. För mig är digitala verktyg just verktyg. Ett verktyg oavsett om det är digitalt eller analogt är något som används i olika aktiviteter. Det viktiga i det pedagogiska arbetet är att kunna identifiera när och på vilket sätt ett digitalt verktyg tillför något som inte analoga verktyg kan tillföra.
Illustration: Pixabay.com.