Skolverket föreslår ändringar i läroplanen
Digitala verktyg ska inte längre vara obligatoriska på förskolan. Skolverkets Adrian Forssander berättar mer om förslaget till ändringar i läroplanen.
Skolverkets förslag på ändringar i läroplanen är nu ute på remiss. Enligt förslaget ska det inte längre vara obligatoriskt med digitala lärverktyg i förskolan.
– Eventuell användning ska ske utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, förklarar Adrian Forssander, Skolverket.
Hur har digitala verktyg hittills använts i förskolorna?
Vissa av Skolverkets intressenter menar att det kan förekomma att till exempel en lärplatta används som ”barnvakt”.
– Men det användandet ses som negativt på förskolorna och som bristande kvalitet i undervisningen. Det är svårt att veta hur utbrett det är, säger Adrian Forssander.
Tagits fram i samverkan
Remissförslaget har tagits fram bland annat genom diskussioner med olika grupper av intressenter, som kognitionsforskare, forskare inom utbildningsvetenskap, lärosäten och rektorer.
– I vårt regeringsuppdrag har det varit tydligt att vi ska inhämta kunskap och erfarenhet från kognitionsforskning men alla intressenter har bidragit med viktiga perspektiv. Vi måste se till förskolans hela uppdrag, till exempel i relation till skollagen.
Ändringsförslaget syftar till att ”gynna barnens lärande och allsidiga utveckling”, enligt Skolverket. Blir det allsidigt även utan digitala verktyg?
– Det är barnens allsidiga utveckling som ska gynnas. Deras utveckling kan gynnas både med och utan digitala lärverktyg.
Förskollärarnas ansvar för att värdera och välja lärverktyg ska bli tydligare enligt remissförslaget. Hur då?
– Förskollärarna har redan i dag ansvar för det pedagogiska innehållet. I vårt förslag förtydligas att det också ingår att värdera och välja lärverktyg. När formuleringar skrivs in i läroplanen får det ett större fokus. Det kan öka reflektionen, inte minst bland dem som kanske inte diskuterat frågan tidigare.
Vilket stöd kommer förskollärarna att få när de ska välja och värdera digitala lärverktyg?
– Det är inte klart i dagsläget. Skolverket har ett annat regeringsuppdrag som består i att ta fram allmänna råd eller rekommendationer kring lärverktyg i skolväsendet. Där ingår ju även förskolan. I regeringsuppdraget ingår också att ta fram stödmaterial. Uppdraget ska redovisas i början av 2025.
Förskolor kan fortsätta använda digitala lärverktyg om det finns ett tydligt pedagogiskt mervärde. Vad är ett tydligt pedagogiskt mervärde?
– Den bedömningen måste göras utifrån syftet med att använda lärverktyget. Därför är det svårt att ge konkreta exempel. Men kanske det skulle kunna skapa ett mervärde för barn med ett annat modersmål eller om man till exempel vill se hur ett frö gror, en teknik som inte är möjlig utan digitala lärverktyg.
Skolverket kommer att återkomma till frågan om vad ett tydligt pedagogiskt mervärde kan vara.
– Den frågan behöver också diskuteras och reflekteras över på förskolorna. Vi har stor tillit till att förskollärarna kan bedöma mervärdet, betonar Adrian Forssander.
När bör förskolor välja bort digitala verktyg?
– Man bör använda de verktyg som bidrar till syftet med undervisningen och den bedömningen behöver förskollärarna göra. Det är inte själva lärverktyget som ska vara i fokus, utan hur det kan bidra till barns utveckling och lärande. Vägen till samma mål kan se olika ut, som att man kan förstora något genom att använda ett digitalt webb-ägg eller ett mikroskop.
Risk för ökade klyftor
Om ändringarna träder i kraft kommer troligen användandet av digitala lärverktyg att minska, tror Skolverket.
– Men vi vet inte i vilken utsträckning. Det kommer nog bli större variation i användandet när det blir frivilligt.
En annan konsekvens kan vara att det läggs mindre resurser på kompetensutveckling som rör digitala lärverktyg.
– Det finns en risk att förskollärare, barnskötare och övrig personals digitala kompetens minskar.
Det finns också en risk för ökade klyftor i barnens digitala kompetens.
– Men vi tror att vårt förslag kommer att ha en begränsad påverkan på förskolans kvalitet. Faktorer som barngruppernas storlek och antalet förskollärare har större betydelse för likvärdigheten. I remissförslaget ingår också att fysisk aktivitet och högläsning ska få mer fokus. Dessa förtydliganden tror vi bidrar med ytterligare möjligheter att skapa goda förutsättningar för barns utveckling och lärande.
Fortsätta som tidigare
För förskolor, som arbetar med digitala verktyg utifrån en vetenskaplig grund, kommer nog inte de kommande ändringarna att ha så stor påverkan, tror Adrian Forssander.
– Den stora skillnaden är att förskolor kan välja bort digitala verktyg och att det blir tydligt att lärverktyg ska användas så att det gynnar barns utveckling.
Däremot kommer förslaget inte att komma åt eventuell ”felaktig” användning av digitala verktyg.
– Det löser inte eventuella kvalitetsbrister men vi förutsätter att förskolor arbetar utifrån sitt uppdrag.
Förslaget är nu ute på remiss och det slutliga förslaget ska redovisas för regeringen 4 juni 2024.
Foto: Shutterstock.com.
